Man kan säga att det var under 1200-talet som den
svenska adelns historia började . Stormännen började vid den
tiden att samarbeta med kungahusen och fungera som rådgivare
till dem.
Den svenska adelns tillkomst brukar räknas från 1280, då
kung Magnus Ladulås utfärdade Alsnö stadga .
Alsnö stadga innebar de som fullgjorde väpnad rusttjänst
tillhäst gavs skattefrihet och därför kallades frälset.
Jordinnehav och krigstjänst var de krav som ursprungligen
ställdes för att få adelskap.
Magnus Erikssons landslag 1347 påbjöd en viss rangordning
inom frälset, såsom rådsherrar, riddare och svenner, men
fortfarande kunde bönder vinna inträde i frälset genom att
göra rusttjänst.
Eriks XIV utsåg 1561 grevar och friherrar för första gången i Sverige.
År 1569 utfärdade Johan III adelsprivilegier som stadgade att berättigande till adelskap var födsel inom adlig ätt eller adelsbrev utfärdat av kungen.
År 1617 fick adeln nya privilegier som till exempel
ensamrätt till alla högre ämbeten och mer skattefrihet.
Samtidigt fick adeln lova att stå i kungens tjänst.
Riddarhuset inrättades 1625. Gustav II Adolf införde
riddarhusförordningen där adeln fick ställning som ett slutet
stånd.
Antalet adelsätter ökade från 239 stycken år 1632 till
767 stycken år 1654.
Alla ätter måste introduceras i riddarhuset från och med
1625. Tre riddarklasser infördes. Den första var herreklassen
med grevarna och friherrarna. Den andra var de ätter som hade
riksrådsvärdighet med ej betitlats. Den tredje var
Svenneklassen som omfattade resten av adeln. Varje klass hade en
röst när beslut skulle fattas.
I sammankomsterna i riddarhuset fick enbart huvudmännen, en
från varje ätt, deltaga. Från år 1723 utsågs huvudmannen i
en ätt med den främste manlige medlemmen och hans
efterkommande.
Det var bara monarken som hade rätt att dela ut nya adelskap. Adeln hade stor politsk makt ,men det var högadeln som hade mest inflytande.Efter 1719 avskaffades klasserna bland adeln varvid lågadeln förstärkte sin position. Gustav III återinförde klasserna 1778. Från 1809 fick alla stånden rätt att inneha höga ämbeten.
Fyraståndsriksdagen upphörde 1865 och därmed upphörde
adeln politiska ställning.
Från och med år 1809 fick kungen enbart rätt att dela ut
adelskap till en person och dennes efterkommande enligt
primogenitur och inte till en hel ätt.
Ingen person har adlats i Sverige sedan 1902
då Sven Hedin adlades och man kan inte sedan den nya
regeringsformen kom 1974 adlas numera.
Förteckning i nummerordning över de svenska adelsätter som är bosatta i Sverige
Allmän information om adel i världen