ALLMÄN INFORMATION OM ADELN I SVERIGE, EUROPA OCH VÄRLDEN

Adel finns i många länder och hade förr i tiden både politiska ,ekonomiska, juridiska och militära privilegier , vilka numera i avskaffade utom att adeln i vissa länder har någon form av beslutande församling och i Storbritannien också delvis politiska förmåner.

Adelskap inklusive titlar har utdelats i Europa och Japan.

Det finns två sorters adelskap, feodal eller ekonomisk adel samt juridisk adel.

Juridisk adel har utdelats av furstar och deras ställföreträdare till exempel framstående personer ,medlemmar av adeln och släktingar till furstar sedan medeltiden .

Juridisk adel behöver inte vara adelstitel utan bara otitulerad adel.

Det har ofta kopplats juridiska och politiska förmåner till sådant adelskap som antingen är på livstid eller ärftligt enligt lagar och/eller sedvänja.

Ekonomisk adel är adel som innebär att en viss adlig värdighet som kan vara knuten till en viss egendom och därför kan köpas och säljas. Detta räknas inte som "riktig adel". Förr innebär sådan adel rätt att samla in skatt. På medeltiden kunde en länsherre till en riddare ge en viss egendom eller geografiskt område som innebar en titel eller adlig värdighet som inte var eller är juridiskt skyddad. Innehavare av sådan adel finns oftast inte med i adelskalendrar.

I alla europeiska monarkier utom i Sverige och Norge samt i Vatikanstaten och i republiken San Marino utdelas det fortfarande adelskap ,men adelsvärdigheter delas i de flesta länderna ut inte lika ofta som i Storbritannien där man varje år delar ut adelsvärdigheter.

Det finns två sätt att ärva en adelsvärdighet antingen är det släktadelskap eller förstfödslorätt.

Släktadel är att hela familjen innehar adlig värdighet ,medan förstfödslorätt innebär att en person åt gången innehar adlig värdighet och övriga familjmedlemmar är då inte adliga.

Släktadelskap är den vanligaste sorten. Förstfödslorätt av adelsvärdigheter är enda sättet att ärva en brittisk (inklusive irländsk, skotsk, engelsk) , spansk eller portugisisk adelsvärdighet.

Inom italiensk ,påvlig och tysk adel, men ej österrikisk adel är släktadelskap huvudregel, men det förekommer att huvudmannen för ätten innehar en annan adlig värdighet till exempel en högre adelstitel än övriga familjemedlemmar.

Inom fransk adel är arv av adelsvärdigheter efter förstfödslorätt huvudregel, men det förekommer att övriga familjemedlemmar innehar en adlig värdighet. Till exempel sonen till en markis är en greve och dennes son är en vicegreve.

Antalet adliga familjer är cirka 200 i Finland,400 i Danmark,617 i Sverige, 16 i Norge, cirka 4000 i Frankrike,1000 i Belgien och det finns cirka 800 ärftliga pärer,400 livstidspärer och 2000 baronetvärdigheter i Storbritannien.

I Frankrike fanns det före franska revolutionen cirka 15000 adelsfamiljer.

SVERIGE

I Sverige var det så att om man adlades före 1809 så innehade hela ätten adlig värdighet, men om man adlades efter 1809 så är det bara huvudmannen som innehar adlig värdighet.

När Sven Hedin adlades 1902 var det sista gången som en person adlades av en svensk statschef.

Nu går det inte att bli adlad längre, eftersom monarken inte längre ges rätt att adla enligt gällande regeringsform från år 1974.