1 § All offentlig makt i Sverige utgår från
folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på
allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett
representativt och parlamentariskt statsskick och genom
kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla
människors lika värde och för den enskilda människans frihet
och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd
skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.
Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till
arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg
och trygghet och för en god levnadsmiljö.
Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir
vägledande inom samhällets alla områden. Det allmänna skall
tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter samt värna den
enskildes privatliv och familjeliv.
Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att
behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör
främjas. Lag (1976:871).
3 § Regeringsformen, successionsordningen,
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är
rikets grundlagar. Lag (1991:1471).
4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.
Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och
bestämmer hur statens medel skall användas. Riksdagen granskar
rikets styrelse och förvaltning. Lag (1976:871).
5 § Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen
innehar Sveriges tron, är rikets statschef.
Vad i denna regeringsform är stadgat om konungen skall, om
drottning är statschef, gälla henne. Lag (1979:932).
6 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.
Lag
(1976:871).
7 § I riket finns primärkommuner och landstingskommuner.
Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar.
Kommunerna får taga ut skatt för skötseln av sina uppgifter.
Lag (1976:871).
8 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga
förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.
Lag (1976:871).
9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som
fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin
verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga
saklighet och opartiskhet. Lag (1976:871).
2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på
annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter
och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga
upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för
upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för
framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i
demonstration på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för
allmänna eller enskilda syften,
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med
andra utöva sin religion.
Beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig
i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt
filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska
upptagningar gäller vad som är föreskrivet i
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt
att
taga del av allmänna handlingar. Lag (1998:1437).
2 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot
tvång
att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst,
kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte
gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i
sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller
annan meningsyttring eller att tillhöra politisk
sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för
åskådning som avses i första meningen. Lag (1976:871).
3 § Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan
hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.
Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare angives i
lag skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom
att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk
databehandling. Lag (1988:1439).
4 § Dödsstraff får icke förekomma. Lag (1976:871).
5 § Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är
därjämte skyddad mot tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte
att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (1976:871).
6 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot
påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i
4
och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation,
husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev
eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning
eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt
meddelande. Lag (1976:871).
7 § Ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa
in i riket.
Ingen medborgare som är eller har varit bosatt i riket får
berövas sitt medborgarskap i annat fall än då han samtidigt,
efter uttryckligt samtycke eller genom att inträda i allmän
tjänst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder härav får
dock föreskrivas att barn under aderton år i fråga om sitt
medborgarskap skall följa föräldrarna eller en av dem. Vidare
får föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med annan
stat, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra
staten och är varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska
medborgarskap vid aderton års ålder eller senare. Lag
(1979:933).
8 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot
frihetsberövande. Han är även i övrigt tillförsäkrad frihet
att
förflytta sig inom riket och att lämna detta. Lag (1976:871).
9 § Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare
friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall
denne kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt
dröjsmål.
Vad nu sagts gäller dock icke när fråga är om att till riket
överflytta verkställighet av frihetsberövande påföljd som
har
ådömts i annan stat.
Har medborgare av annan anledning än som angives i första
stycket blivit omhändertagen tvångsvis, skall han likaså kunna
få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med
prövning
av domstol likställes i sådant fall prövning av nämnd, om
nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i
nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Har prövning som avses i första eller andra stycket icke
uppdragits åt myndighet som är behörig enligt föreskrifterna
där, skall den ankomma på allmän domstol. Lag (1979:933).
10 § Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för
gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den
förövades. Ej heller får svårare
brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var
föreskriven
då. Vad nu sagts om brottspåföljd gäller även förverkande
och
annan särskild rättsverkan av brott.
Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som
följer av föreskrift, som gällde när den omständighet
inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner
riksdagen särskilda skäl påkalla det, får dock lag innebära
att
skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte hade
trätt i kraft när nyssnämnda omständighet inträffade, om
regeringen eller riksdagsutskott då hade lämnat förslag härom
till riksdagen. Med förslag jämställes ett meddelande i
skrivelse från regeringen till riksdagen om att sådant förslag
är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från
första meningen, om riksdagen finner att det är påkallat av
särskilda skäl i samband med krig, krigsfara eller svår
ekonomisk kris. Lag (1979:933).
11 § Domstol får icke inrättas för redan begången gärning
och
ej heller för viss tvist eller i övrigt för visst mål.
Förhandling vid domstol skall vara offentlig. Lag (1976:871).
12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och
8 §§
och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16
§§
medgiver, begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får
de begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8
kap. 7 § första stycket 7 och 10 §. I samma ordning får
mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de
fall som anges i 14 § första stycket andra meningen.
Begränsning som avses i första stycket får göras endast för
att
tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt
samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett
den
och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot
den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens
grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av
politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om
ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej
förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess
ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första
utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens
kammare.
Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem
sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.
Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt
giltighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller
förslag
till lag som enbart angår
1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän
tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars
hemlighållande är påkallat av hänsyn till intresse som
angives
i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
2. husrannsakan eller liknande intrång eller
3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande
huruvida tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst
lagförslag. Lag (1988:1443).
13 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas
med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän
ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd
eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får
friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt
får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten
ske endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske med stöd av
första stycket skall särskilt beaktas vikten av vidaste
möjliga
yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa,
fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.
Som begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten
anses icke meddelande av föreskrifter som utan avseende på
yttrandes innehåll närmare reglerar visst sätt att sprida
eller
mottaga yttranden. Lag (1976:871).
14 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas
av
hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller
demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa
friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller
för att motverka farsot.
Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller
sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande
natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med
viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung. Lag (1988:1443).
15 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon
medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras,
hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. Lag
(1976:871).
16 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon
medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften
utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan
män
och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande
tjänsteplikt. Lag (1976:871).
17 § Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening
av
arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder,
om
annat ej följer av lag eller avtal. Lag (1976:871).
18 § Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan
tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon
enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller
tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller
byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna
allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande
tvingas avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning
för förlusten. Sådan ersättning skall också vara
tillförsäkrad
den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark
eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning
inom
berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller skada
uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på
denna
del av fastigheten. Ersättningen skall bestämmas enligt grunder
som anges i lag.
Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten
oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (1994:1468).
19 § Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till
sina
verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag (1976:871).
20 § Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva
yrke
får införas endast för att skydda angelägna allmänna
intressen
och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer
eller företag.
Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. Lag
(1994:1468).
21 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har
rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i
allmän skola. Det allmänna skall svara också för att högre
utbildning finns. Lag (1994:1468).
22 § Utlänning här i riket är likställd med svensk
medborgare i
fråga om
1. skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för
opinionsbildning eller i demonstration eller annan
meningsyttring eller att tillhöra trossamfund eller annan
sammanslutning (2 § andra meningen),
2. skydd för personlig integritet vid automatisk databehandling
(3 § andra stycket),
3. skydd mot dödsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot
medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttrande
(4 och 5 §§),
4. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med
anledning
av brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje
styckena),
5. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv
rättsverkan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig
avgift (10 §),
6. skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 § första
stycket),
7. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller
etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 §§),
8. rätt till fackliga stridsåtgärder (17 §),
9. skydd mot expropriation eller annat sådant förfogande samt
mot inskränkningar i användningen av mark eller byggnader (18
§),
10. rätt till utbildning (21 §).
Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är
utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i
fråga om
1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet,
demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet (1
§),
2. skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 §
första
meningen),
3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses
i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande
intrång samt mot intrång i förtrolig meddelelse (6 §),
4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),
5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan
anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och
tredje styckena),
6. offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),
7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra
stycket
tredje meningen),
8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina
verk
(19 §),
9. rätt att driva näring eller utöva yrke (20 §).
På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket
tillämpas 12 § tredje stycket, fjärde stycket första meningen
samt femte stycket. Lag (1994:1468).
23 § Lag eller annan föreskrift får ej meddelas i strid med
Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna. Lag (1994:1468).
REGERINGSFORMEN 10-13 KAPITLET
Information och lagar om Sveriges statsskick
