RIKSDAGSORDNINGEN/THE RIKSDAG ACT(1974:153)
KAPITEL/CHAPTER 1-3
Ändring införd: t.o.m. SFS 2000:1062
1 kap. Riksmöten
1 § Ordinarie val till riksdagen hålles i september. Om tid för
extra val är föreskrivet i 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 §
regeringsformen.
2 § Riksdagen samlas efter riksdagsval till riksmöte på tid som
anges i 3 kap. 5 § regeringsformen.
Under år då ordinarie riksdagsval inte hålls, inleds nytt
riksmöte på dag i september som riksdagen på förslag av
riksdagsstyrelsen fastställt vid föregående riksmöte.
Har tillkännagivande om extra val gjorts före den fastställda
dagen, skall nytt riksmöte enligt andra stycket inledas endast
om riksdagen med anledning av valet samlas före juni månads
utgång.
Riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar.
Lag (2000:418).
Tilläggsbestämmelse
1.2.1 har upphävts genom lag (1976:219).
3 § har upphävts genom lag (1994:1472).
4 § har upphävts genom lag (1994:1472).
Tilläggsbestämmelse
1.4.1 har upphävts genom lag (1992:86).
5 § Vid första sammanträdet med kammaren under riksmöte
föredrages berättelse av riksdagens valprövningsnämnd om
granskning av bevis om val av ledamöter och ersättare.
Berättelse om granskning av bevis som inkommer under riksmöte
föredrages så snart det kan ske.
Vid första sammanträdet anställes upprop. Därefter väljes
talman och vice talmän i fall som angives i 8 kap. 1 §.
Tilläggsbestämmelse
1.5.1
Kammarens första sammanträde under ett riksmöte börjar klockan
11.
Kammarkansliet skall om möjligt, skriftligen eller
telegrafiskt, underrätta riksdagsledamöterna om tidpunkten för
det första sammanträdet.
6 § Riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde med kammaren
senast på riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar därvid
på talmannens hemställan riksmötet öppnat. Vid förfall för
statschefen förklarar talmannen riksmötet öppnat. Vid
sammanträdet avgiver statsministern regeringsförklaring, om
icke särskilda skäl föranleder annat. Talmannen fastställer
efter samråd med vice talmännen ordningen för detta
sammanträde. Lag (1994:1472).
Tilläggsbestämmelse
1.6.1
Sammanträdet för riksmötets öppnande äger rum klockan 14 den
första dagen under riksmötet, om icke talmannen bestämmer annan
tidpunkt.
7 § Talmannen eller, i hans eller hennes ställe, vice talman
leder riksdagens arbete.
Riksdagsstyrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet,
leder riksdagsförvaltningen samt beslutar i ärenden av större
vikt rörande riksdagens internationella kontaktverksamhet.
Riksdagsstyrelsen består av talmannen som ordförande samt tio
andra ledamöter som riksdagen utser inom sig för riksdagens
valperiod.
De partigrupper i riksdagen som motsvarar partier med minst
fyra procent av rösterna i hela riket vid senaste val till
riksdagen utser vardera en särskild företrädare som skall
samråda med talmannen om arbetet i kammaren i enlighet med
bestämmelser i denna riksdagsordning. Lag (2000:418).
Tilläggsbestämmelser
1.7.1
Riksdagsstyrelsen sammanträder på kallelse av talmannen.
Lag (2000:418).
1.7.2
Riksdagen utser en personlig ersättare för varje vald ledamot
av riksdagsstyrelsen. Varje partigrupp utser en personlig
ersättare för sin särskilda företrädare.
Riksdagsstyrelsen sammanträder inom stängda dörrar. Vill
styrelsen inhämta upplysningar av någon som ej tillhör
styrelsen, får den kalla honom eller henne till sammanträde. De
vice talmännen, de av de särskilda företrädarna för
partigrupperna som inte är ledamöter av styrelsen samt
kammarsekreteraren får delta i styrelsens överläggningar.
Lag (2000:418).
1.7.3 har upphävts genom lag (2000:418).
8 § Riksdagsledamot kan efter prövning erhålla ledighet från
sitt uppdrag. Beviljas ledamot ledighet för en tid av minst en
månad, skall hans uppdrag under den tid han är ledig utövas av
ersättare.
Tilläggsbestämmelse
1.8.1
Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot skall
innehålla de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan skall avse
ledighet under viss tid.
Ansökan prövas av talmannen, om den gäller ledighet under
kortare tid än en månad, och av riksdagen om den gäller för
längre tid. Ansökan som görs under längre uppehåll än en månad
i kammarens arbete prövas dock av talmannen, även om den gäller
ledighet för en månad eller längre tid. Lag (1994:1472).
9 § När ersättare skall inträda på grund av föreskrift i
regeringsformen eller 8 § i detta kapitel, skall talmannen
kalla ersättaren till tjänstgöring. Talmannen skall därvid
iakttaga den ordning mellan ersättarna som har bestämts enligt
lag om val till riksdagen. Om särskilda skäl föranleder det,
får dock talmannen frångå den sålunda bestämda ordningen.
Tilläggsbestämmelse
1.9.1
Ersättare som skall utöva uppdrag som riksdagsledamot skall
erhålla skriftligt bevis härom. Beviset skall angiva vilken
ledamot som ersättaren träder i stället för och tiden för
förordnandets början och slut. Bevis om slutdagen kan utfärdas
särskilt.
Talmannen skall för kammaren tillkännagiva när ersättare träder
i ledamots ställe och när ledamot återtager sin plats.
10 § Om riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag fortsätter
tjänstgörande ersättare att utöva sitt uppdrag till dess ny
ledamot har utsetts. Lag (1975:1346).
11 § Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt
intresse för verksamheten i kammaren, utskotten och EU-nämnden.
Ordförandekonferensen består av talmannen som ordförande samt
utskottens och EU-nämndens ordförande. Lag (2000:418).
2 kap. Kammarsammanträden
1 § Talmannen leder kammarens sammanträden. Han får vid
överläggning i ämne som är upptaget på föredragningslistan icke
yttra sig i sakfrågan.
2 § Vid förfall för talmannen leder vice talman sammanträde.
Har samtliga vice talmän förhinder, ledes sammanträdet av den
av de närvarande ledamöterna som längst tid har varit ledamot
av riksdagen. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika
länge, har den äldste av dem företräde. Detsamma skall gälla,
innan talman och vice talmän har valts.
Vad som enligt 1 § gäller om begränsning i talmannens
yttranderätt skall tillämpas också på annan som leder
sammanträde med kammaren.
3 § För varje ledamot skall finnas särskild plats i plenisalen.
Tilläggsbestämmelse
2.3.1
Ledamöterna tager plats i plenisalen valkretsvis. Särskilda
platser skall finnas för talmannen och vice talmännen samt för
statsråden.
4 § Sammanträde med kammaren är offentligt. Dock kan
sammanträde hållas inom stängda dörrar, om det påkallas av
hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet
till annan stat eller mellanfolklig organisation. Därom
beslutar riksdagen. Skall regeringen vid sammanträde lämna
riksdagen meddelande, kan även regeringen förordna om stängda
dörrar.
Ledamot eller tjänsteman i riksdagen får ej obehörigen yppa vad
som har förekommit vid sammanträde inom stängda dörrar.
Riksdagen kan dock besluta att för särskilt fall helt eller
delvis upphäva tystnadsplikten.
Tilläggsbestämmelser
2.4.1
I plenisalen skall finnas särskilda platser för åhörare.
Åhörare som uppträder störande kan genast utvisas. Om oordning
uppstår bland åhörare, kan talmannen utvisa samtliga åhörare.
Besökare till åhörarläktaren skall på anmodan avlämna
ytterkläder och väskor samt föremål, som kan användas för att
störa ordningen i plenisalen, för förvaring under besöket på
åhörarläktaren i för ändamålet avsedda utrymmen. Den som inte
efterkommer sådan anmodan får vägras tillträde till
åhörarläktaren.
Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om
säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och
utskott.
Ytterligare bestämmelser om tillträde till åhörarläktaren finns
i 34 och 36 §§ lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen.
Lag (1988:143).
2.4.2 har upphävts genom lag (2000:418).
5 § Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen när icke
annat är föreskrivet i regeringsformen eller riksdagsordningen.
Av kallelsen skall framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum
vid vilket utskottsbetänkande får tas upp till avgörande.
Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18
dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. Om
synnerliga skäl föreligger, får kallelsen dock anslås senare. I
sådant fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av
riksdagens ledamöter medgiver det. Lag (1994:1472).
Tilläggsbestämmelser
2.5.1
Kallelse till sammanträde bör om möjligt införas i en eller
flera dagliga tidningar. Avses att sammanträde skall fortsätta
efter klockan 19, skall talmannen före klockan 17
sammanträdesdagen underrätta kammaren muntligen och genom
anslag. Lag (1994:1472).
2.5.2
När val skall förrättas, angives detta särskilt i kallelsen.
Lag (1994:1472).
6 § Talmannen beslutar efter samråd med riksdagsstyrelsen vilka
uppehåll i kammarens arbete om en vecka eller längre tid som
skall förekomma under pågående riksmöte.
Har regeringen förordnat om extra val, kan talmannen på begäran
av regeringen besluta att uppehåll skall göras i kammarens
arbete under återstoden av valperioden.
Talmannen kan besluta att avbryta uppehåll i kammarens arbete.
Sådant beslut skall fattas om regeringen eller minst
etthundrafemton av riksdagens ledamöter begär det.
Om uppehåll i kammarens arbete avbryts på begäran av regeringen
eller etthundrafemton av riksdagens ledamöter skall talmannen,
om begäran innehåller ett sådant önskemål, kalla kammaren till
sammanträde inom tio dagar från det att begäran framställdes.
Lag (2000:418).
Tilläggsbestämmelse
2.6.1
Kammarkansliet skall skriftligen underrätta riksdagsledamöterna
om tidpunkten för första sammanträdet med kammaren när uppehåll
i kammararbetet avbryts. Lag (1994:1472).
7 § Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta
föredragningslista över alla på kammarens bord vilande ärenden.
Undantag får göras för ärende som antages bli behandlat inom
stängda dörrar. Av föredragningslistan skall framgå om
sammanträdet är ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkande
får tas upp till avgörande. Vid sammanträdet skall talmannen
föredraga ärendena i den ordning vari de har tagits upp på
föredragningslistan. Med ärende jämställes val som skall
förrättas vid sammanträdet. Lag (1984:1031).
Tilläggsbestämmelser
2.7.1
Yrkande om folkomröstning i grundlagsfråga, förslag till ny
statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring föres upp
som första punkt på föredragningslistan. Förekommer mer än ett
sådant ärende, tages de upp i den ordning vari de nu har
angivits. I övrigt tages ärendena upp i följande ordning, om
icke talmannen bestämmer annat:
1. val,
2. propositioner samt skrivelser från regeringen med
redogörelse för viss verksamhet,
3. förslag och redogörelser från andra riksdagsorgan än
utskott,
4. motioner,
5. utskottsbetänkanden i den ordning utskotten angives i
tilläggsbestämmelse 4.2.1. Lag (1979:934).
2.7.2
Anteckning göres om att ärende avses att bordläggas, hänvisas
till utskott eller avgöras. Har utskott eller talmannen
hemställt att ärende skall avgöras efter endast en
bordläggning, anmärkes det särskilt. Lag (1993:1596).
2.7.3
Om anteckning på föredragningslistan för särskilda fall
föreskrives i tilläggsbestämmelserna 2.10.1, 3.6.1, 5.1.3 och
6.1.2. Lag (1995:1678).
2.7.4
Föredragningslistan skall före varje sammanträde anslås i
plenisalen och i övrigt finnas tillgänglig på sätt talmannen
bestämmer. Lag (1993:1596).
8 § Beslut att sammanträde skall avslutas eller att uppehåll
skall göras i pågående sammanträde fattas av kammaren utan
föregående överläggning.
9 § Talmannen ställer proposition till beslut. Finner han
yrkande strida mot grundlag eller mot riksdagsordningen, skall
han, med angivande av skäl, vägra proposition. Begär kammaren
ändå proposition, skall talmannen hänvisa frågan till
konstitutionsutskottet för avgörande. Proposition får ej vägras
på vad utskottet har förklarat icke strida mot grundlag eller
mot denna riksdagsordning.
Vad som sägs i första stycket om prövning av propositions
grundlagsenlighet gäller ej fråga huruvida 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen är tillämpligt i fråga om visst
lagförslag. Lag (1979:934).
10 § Vid sammanträde får varje ledamot och varje statsråd, med
de undantag denna riksdagsordning föreskriver, fritt yttra sig
i alla frågor som är under behandling och om lagligheten av
allt som tilldrager sig vid sammanträdet.
Statschefen kan avgiva ämbetsförklaring inför kammaren.
Talmannen kan efter samråd med de särskilda företrädarna för
partigrupperna besluta att debatt utan samband med annan
handläggning får äga rum vid sammanträde med kammaren. Sådan
debatt får begränsas till att avse särskilt ämne eller delas in
i avsnitt efter ämne. Lag (2000:418).
Tilläggsbestämmelse
2.10.1
Meddelande om debatt enligt 10 § tredje stycket skall tagas upp
på föredragningslistan till det sammanträde då debatten skall
äga rum.
11 § Ingen får vid sammanträde deltaga i behandlingen av ärende
som personligen rör honom eller någon honom närstående.
Statsråd får dock deltaga i överläggningen i ärende angående
hans tjänsteutövning.
12 § Ingen får vid sammanträde uttala sig otillbörligt om annan
eller begagna personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i
ord eller handling uppträda på sätt som strider mot god
ordning. Den som har ordet skall begränsa sitt anförande till
det ämne som behandlas.
Bryter någon mot vad som föreskrives i första stycket och
rättar han sig ej efter talmannens erinran, får talmannen taga
från honom ordet för pågående överläggning.
13 § Talmannen skall samråda med de särskilda företrädarna för
partigrupperna om uppläggningen av kammarens överläggningar.
Lag (2000:418).
14 § Riksdagen kan i tilläggsbestämmelse till denna
riksdagsordning föreskriva begränsning av antalet anföranden
som en talare får hålla under överläggningen i en fråga och av
tiden för varje anförande. Därvid får skillnad göras mellan
olika kategorier av talare, såsom statsråd och företrädare för
majoritet eller minoritet i utskott eller för partigrupp, samt
mellan talare som har efterkommit anmodan av talmannen om
förhandsanmälan inför en överläggning och talare som har
underlåtit det.
Begränsning i yttranderätten som sägs i första stycket kan på
förslag av talmannen beslutas också särskilt i samband med
överläggningen i viss fråga. Beslutet fattas utan föregående
överläggning.
Vid tillämpningen av denna paragraf skall alltid iakttagas att
envar som vill yttra sig i en fråga därvid får tala i fyra
minuter. Lag (1998:734).
Tilläggsbestämmelser
2.14.1
Den som önskar ordet vid överläggning i kammaren skall såvitt
möjligt göra anmälan därom till kammarkansliet senast dagen
före det sammanträde då överläggningen skall inledas. Sådan
anmälan skall uppta den beräknade tiden för anförandet.
Anförande från ledamot som underlåtit förhandsanmälan får ej
överstiga fyra minuter, om inte talmannen finner skäl att medge
längre tid.
Nytt anförande från den som tidigare haft ordet vid
överläggningen i en viss fråga får inte överstiga två minuter.
Vad som föreskrives i första, andra och tredje styckena skall
ej tillämpas när interpellation eller fråga besvaras. Lag
(1998:734).
2.14.2
Talmannen bestämmer efter samråd med de särskilda företrädarna
för partigrupperna om tiden för anförande i särskilt anordnad
debatt utan samband med annan handläggning. Lag (2000:418).
15 § Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som före
överläggningen i en viss fråga har anmält att de vill yttra
sig. De som begär ordet under överläggningen yttrar sig i den
ordning de har anmält sig.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket kan statsråd som
inte föranmält sig få ordet för ett anförande. Med talmannens
medgivande kan statsråd och ledamot få ordet för genmäle till
annan talare. Lag (1998:734).
Tilläggsbestämmelser
2.15.1
Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan kan
statsråd som inte tidigare haft ordet vid överläggningen i en
viss fråga få ordet för ett anförande om högst tio minuter.
Talmannen kan oberoende av talarordningen ge ordet till
statsråd eller ledamot för genmäle som innehåller upplysning
eller rättelse med anledning av föregående talares anförande
eller bemötande av angrepp från dennes sida. Tiden för genmäle
får ej överstiga två minuter, om talmannen inte av särskilda
skäl medger en utsträckning till fyra minuter. Varje talare kan
få avge två genmälen på samma huvudanförande. Har talmannen
redan beviljat talare rätt till genmäle får denne yttra sig
innan statsråd håller ett anförande. Lag (1998:734).
2.15.2
Oberoende av talarordningen får ledamot under överläggningen i
en fråga instämma med föregående talare utan att angiva skäl.
2.15.3 har upphävts genom lag (1998:734).
2.15.4
Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin
plats i plenisalen. Talmannen får dock anvisa annan plats i
plenisalen från vilken talare skall yttra sig. Lag (1994:1472).
16 § Vid sammanträde föres fullständigt protokoll. Ingen får
tala utanför protokollet. Vid justering av protokoll får beslut
ej ändras.
Kammarens protokoll samt de handlingar som anses böra ingå i
bihanget till detta protokoll skall utgivas av trycket, om de
ej enligt vad som föreskrives särskilt skall hållas hemliga.
Tilläggsbestämmelser
2.16.1
Yttrande vid sammanträde skall upptecknas och utan dröjsmål
göras tillgängligt på kammarkansliet. Har talaren ej gjort
anmärkning mot uppteckningen senast klockan 12 den tredje
vardagen, lördagar oräknade, efter sammanträdet, anses han ha
godkänt den. Om talaren justerar uppteckningen, bör han på den
anteckna sitt namn eller sin signatur. Lag (1989:1059).
2.16.2
Protokoll justeras av kammaren på femte vardagen efter
sammanträdet, om riksdagen sammanträder då, och annars vid
närmast följande sammanträde.
Protokoll som icke enligt bestämmelserna i första stycket kan
justeras inom en månad, justeras vid den tidpunkt som talmannen
bestämmer. Protokollet justeras inför de ledamöter som är
närvarande.
Vid justeringssammanträde kan ledamot begära beriktigande av
protokollet i fråga om yttrande som annan ledamot har godkänt
enligt 2.16.1. Lag (1994:1472).
RIKSDAGSORDNINGEN 3-4 KAPITLET
RIKSDAGSORDNINGEN 5-6 KAPITLET
RIKSDAGSORDNINGEN 7-10 KAPITLET
Information och lagar om Sveriges statsskick