RIKSDAGSORDNINGEN/THE RIKSDAG ACT(1974:153)
KAPITEL/CHAPTER 7-10
8 kap. Vissa befattningshavare och organ
1 § Val av talman samt av förste, andre och tredje vice talman
förrättas vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens
valperiod och gäller till valperiodens slut. Talmännen väljes
var för sig i nu nämnd ordning.
Förrättas valet med slutna sedlar, är den vald som får mer än
hälften av de avgivna rösterna. Uppnås icke sådan röstövervikt,
förrättas nytt val. Får ej heller då någon mer än hälften av de
avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som
vid den andra omröstningen uppnådde de högsta röstetalen. Vid
tredje omröstningen är den vald som får de flesta rösterna.
2 § Riksdagen utser genom särskilt val en ersättare för
ordföranden i riksdagens valprövningsnämnd. Vad som i 3 kap. 11
§ regeringsformen föreskrives om ordföranden äger motsvarande
tillämpning på ersättaren. Vid val med slutna sedlar av
ordföranden eller hans ersättare tillämpas det förfarande som
angives i 1 § andra stycket.
3 § Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice
riksföreståndare eller person som skall kunna inträda som
tillfällig riksföreståndare tillämpas det förfarande som
angives i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riksdagen
beslutar annat.
4 § Statsrådsarvodesnämnden består av ordförande och två andra
ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje
ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val
till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses.
Blir en ledamot av sjukdom eller annan orsak hindrad att utföra
sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i dennes ställe så
länge hindret varar. Lag (1993:1423).
8.4.1
Val av ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden bereds av
konstitutionsutskottet. Lag (1993:1423).
5 § har upphävts genom lag (1985:867).
8.5.1 har upphävts genom lag (1987:50).
8.5.2 har upphävts genom lag (1985:1068).
8.5.3 har upphävts genom lag (1985:1068).
8.5.4 har upphävts genom lag (1985:1068).
8.5.5 har upphävts genom lag (1985:1068).
6 § Riksdagens val av fullmäktige i Riksbanken avser riksdagens
valperiod. Lag (1998:1457).
7 § Val av ledamöter i Utrikesnämnden avser riksdagens
valperiod.
För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden.
Antalet valda suppleanter skall vara nio.
8 § Utrikesnämnden sammanträder inom stängda dörrar.
Statsministern får medgiva att även annan än ledamot,
suppleant, statsråd och tjänsteman är närvarande.
Tilläggsbestämmelser
8.8.1
Tilläggsbestämmelse 4.11.4 äger motsvarande tillämpning på
Utrikesnämnden. Sekreterare hos nämnden förordnas av
regeringen.
Suppleant i Utrikesnämnden skall alltid underrättas om nämndens
sammanträden. Lag (1987:50).
8.8.2
Ledamot, suppleant eller tjänsteman skall första gången han är
närvarande vid sammanträde med Utrikesnämnden avge försäkran om
att han skall iaktta åliggande om tystnadsplikt. Lag (1987:50).
9 § För ändamål som avses i 13 kap. 2 § regeringsformen
sammanträder Utrikesnämndens ledamöter på kallelse av talmannen
eller, vid förfall för honom, vice talman, ävensom på kallelse
av två av nämndens övriga ledamöter. Förhandlingarna ledes av
talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem är tillstädes,
av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av
riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen
lika länge, har den äldste av dem företräde. Är vid omröstning
till beslut rösterna lika delade, gäller den mening som
ordföranden biträder.
10 § Riksdagens ombudsmän skall vara fyra, en
chefsjustitieombudsman och tre justitieombudsmän.
Chefsjustitieombudsmannen är administrativ chef och bestämmer
inriktningen i stort av verksamheten. Riksdagen får härutöver
välja en eller flera ställföreträdande ombudsmän.
Ställföreträdande ombudsman skall ha tjänstgjort som riksdagens
ombudsman.
Chefsjustitieombudsmannen väljes för sig och övriga ombudsmän
samt ställföreträdande ombudsmän väljes var för sig. Vid val
med slutna sedlar tillämpas förfarandet i 1 § andra stycket.
Val av ombudsman gäller för tiden från valet eller den senare
tidpunkt riksdagen bestämmer till dess nytt val har genomförts
under fjärde året därefter. Val av ställföreträdande ombudsman
gäller för en tid av två år från valet eller den senare
tidpunkt riksdagen bestämmer. På hemställan av
konstitutionsutskottet kan riksdagen dock dessförinnan
entlediga ombudsman eller ställföreträdande ombudsman som ej
åtnjuter riksdagens förtroende.
Avgår ombudsman i förtid, skall riksdagen snarast välja
efterträdare för ny fyraårsperiod. Lag (1995:403).
Tilläggsbestämmelser
8.10.1
Konstitutionsutskottet skall, på eget initiativ eller på
begäran av någon av Riksdagens ombudsmän, samråda med ombudsman
om arbetsordningen eller i andra frågor av organisatorisk art.
Lag (1990:1506).
8.10.2
Val av ombudsman och ställföreträdande ombudsman bereds av
konstitutionsutskottet. Lag (1995:403).
11 § Riksdagens revisorer skall vara tolv. De väljes för
riksdagens valperiod.
Riksdagen väljer bland revisorerna en ordförande och en eller
flera vice ordförande. Ordföranden och varje vice ordförande
väljes för sig.
12 § Riksdagens krigsdelegation består av talmannen som
ordförande och av femtio andra ledamöter, vilka riksdagen
väljer för riksdagens valperiod.
Riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigsdelegationen
utan hinder av att han tillhör regeringen.
Suppleanter skall icke utses till krigsdelegationen.
Får ledamot varaktigt förfall när delegationen har trätt i
riksdagens ställe, utses annan riksdagsledamot till ersättare i
den ordning som är angiven i 7 kap. 12 § första stycket.
Tilläggsbestämmelser
8.12.1
Det åligger krigsdelegationens ordförande och vice ordförande
att förbereda delegationens verksamhet för den händelse
delegationen skulle träda i riksdagens ställe.
8.12.2
Bestämmelserna i 4 kap. 12 § första stycket första och andra
meningarna samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1 andra stycket och
4.11.2 och 4 tillämpas också på krigsdelegationen under tid då
delegationen ej är i riksdagens ställe. Lag (1987:1299).
13 § Riksdagen kan meddela närmare bestämmelser för riksdagens
organ.
Tilläggsbestämmelse
8.13.1
Riksdagen fastställer stadgar för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond. Lag (1987:1226)
14 § har upphävts genom lag (1996:1530).
8.14.1 har upphävts genom lag (1996:1530).
15 § har upphävts genom lag (1996:1530).
16 § har upphävts genom lag (1996:1530).
17 § har upphävts genom lag (1996:1530).
8.17.1 har upphävts genom lag (1996:1530).
8.17.2 har upphävts genom lag (1996:1530).
18 § har upphävts genom lag (1996:1530).
19 § har upphävts genom lag (1996:1530).
9 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning
1 § Kammaren utser en kammarsekreterare. Val av
kammarsekreterare äger rum vid början av riksmötet närmast
efter ordinarie val till riksdagen och gäller för tiden till
dess nytt val av kammarsekreterare förrättas.
Kammarsekreteraren låter föra protokollet vid sammanträde med
kammaren. Han eller hon expedierar riksdagens beslut och
biträder i övrigt talmannen i riksdagsarbetet.
Lag (2000:418).
Tilläggsbestämmelser
9.1.1
Vid val med slutna sedlar av kammarsekreterare tillämpas det
förfarande som angives i 8 kap. 1 § andra stycket.
9.1.2
Kammarsekreteraren, med tjänstebenämningen riksdagsdirektör, är
chef för riksdagsförvaltningen och sekreterare i
krigsdelegationen.
9.1.3 har upphävts genom lag (2000:418).
2 § Utskotten och EU-nämnden biträds av kanslier som ingår i
riksdagsförvaltningen. Chefen för ett sådant kansli skall vara
svensk medborgare. Lag (2000:418).
3 § Riksdagen beslutar om instruktion för
riksdagsförvaltningen. Lag (2000:418).
4 § Riksdagsförvaltningen skall, såvitt gäller riksdagen och
riksdagens myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer
1. handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och
arbetsvillkor för arbetstagare samt andra personalfrågor,
2. göra upp förslag till anslag på statsbudgeten,
3. i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen
och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens
myndigheter, utom Riksbanken,
4. meddela föreskrifter och råd i sådana frågor som avses i 1-
3. Lag (2000:418).
5 § Överklagande av beslut av riksdagens organ i
förvaltningsärende mot vilket talan får föras enligt vad som är
föreskrivet därom, prövas av Regeringsrätten i de fall som
riksdagen särskilt bestämmer och i övriga fall av riksdagens
besvärsnämnd. Besvärsnämnden består av ordförande, som skall
inneha eller ha innehaft domarämbete och ej vara ledamot av
riksdagen, och fyra andra ledamöter, valda inom riksdagen.
Ordföranden väljes särskilt. Val till besvärsnämnden avser
riksdagens valperiod.
För ordföranden skall finnas en ersättare. Vad som föreskrives
om ordföranden äger motsvarande tillämpning på ersättaren. Lag
(1989:187).
Tilläggsbestämmelse
9.5.1
Vid val med slutna sedlar av ordförande i besvärsnämnden
tillämpas det förfarande som angives i 8 kap. 1 § andra
stycket.
6 § Riksdagsledamot skall av statsmedel åtnjuta arvode för sitt
uppdrag. Bestämmelser härom, om andra ekonomiska förmåner i
anledning av uppdraget och om gottgörelse till ersättare för
riksdagsledamot meddelas i lag.
7 § Om tillgång för riksdagens ledamöter och organ till
bibliotek och om bistånd i övrigt åt dem med sakuppgifter för
riksdagsarbetet samt om utskotts och ledamöters studieresor
finns särskilda föreskrifter.
Tilläggsbestämmelse
9.7.1
Utskott får besluta, att företrädare för utskottet skall företa
studieresor för att inhämta upplysningar i ämne inom dess
beredningsområde.
Utskott skall samråda med riksdagsstyrelsen, innan det fattar
beslut om utrikes studieresa. Styrelsen skall uttala sig om i
vad mån resan lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tas
till riksdagens internationella förbindelser, till kostnaderna
och till omständigheterna i övrigt.
Styrelsen kan meddela närmare bestämmelser om utskottens
studieresor. Ledamot av riksdagen kan erhålla bidrag till
kostnaden för enskild studieresa. Styrelsen kan meddela närmare
bestämmelser om sådana resor. Lag (2000:418).
8 § Åtal mot här angiven befattningshavare för brott, begånget
i utövningen av hans uppdrag eller tjänst får beslutas,
1. åtal mot fullmäktig i Riksbanken, ledamot av Riksbankens
direktion eller någon av Riksdagens revisorer endast av
finansutskottet,
2. åtal mot ledamot av riksdagsstyrelsen, av riksdagens
valprövningsnämnd eller av riksdagens besvärsnämnd eller mot
Riksdagens ombudsman eller kammarsekreteraren endast av
konstitutionsutskottet.
Vad som sägs i första stycket om åtal mot ledamot av
Riksbankens direktion skall inte tillämpas i fråga om brott
begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt
lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering.
Lag (2000:418).
Tilläggsbestämmelser
9.8.1 har upphävts genom lag (1998:1403).
9.8.2
Om behörighet att besluta om åtal mot vissa andra
befattningshavare än de i 8 § nämnda finns särskilda
föreskrifter.
10 kap. Behandlingen av frågor i Europeiska unionen
1 § Regeringen skall fortlöpande informera riksdagen om vad som
sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen samt varje
år till riksdagen lämna en skrivelse med berättelse över
verksamheten i Europeiska unionen. Lag (1996:1530).
2 § Regeringen skall informera riksdagen om sin syn på de
förslag från Europeiska gemenskapernas kommission som
regeringen bedömer som betydelsefulla. Lag (1996:1530).
3 § Utskott skall följa arbetet i Europeiska unionen inom de
ämnesområden som för varje utskott anges i 4 kap. 4-6 §§ med
tillhörande tilläggsbestämmelser.
Beträffande statlig myndighets skyldighet att lämna
upplysningar till utskott finns bestämmelser i 4 kap. 10 §. Lag
(1996:1530).
4 § För samråd med regeringen i frågor som gäller Europeiska
unionen skall riksdagen inom sig för varje valperiod tillsätta
en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden).
EU-nämnden skall bestå av udda antal ledamöter, lägst femton.
Lag (1996:1530).
Tilläggsbestämmelse
10.4.1
Antalet ledamöter i EU-nämnden fastställs av riksdagen på
förslag av valberedningen. Lag (1996:1530).
5 § Regeringen skall underrätta EU-nämnden om frågor som avses
bli behandlade i Europeiska unionens råd. Regeringen skall
också rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet skall
föras inför beslut som regeringen bedömer som betydelsefulla
och i andra frågor som nämnden bestämmer.
Begär minst fem av ledamöterna i EU-nämnden att regeringen
skall rådgöra med nämnden enligt första stycket skall nämnden
föranstalta om detta, såvida den inte finner att därmed förenat
dröjsmål skulle leda till avsevärt men. Lag (1996:1530).
6 § Annan statlig myndighet än regeringen skall lämna
upplysningar och avgiva yttrande i frågor som skall behandlas i
Europeiska unionens råd, då EU-nämnden begär det. Myndighet som
ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från nämnden
till regeringens avgörande. Begär minst fem av ledamöterna i
nämnden att upplysningar eller yttrande skall inhämtas enligt
första stycket, skall nämnden föranstalta om detta, såvida den
inte finner att därmed förenat dröjsmål skulle leda till
avsevärt men. Lag (1996:1530).
7 § EU-nämnden skall sammanträda inom stängda dörrar. Nämnden
kan medge att även annan än ledamot, suppleant och tjänsteman i
nämnden är närvarande. Om det finns synnerliga skäl får nämnden
besluta att sammanträde helt eller delvis skall vara offentligt
till den del det avser inhämtande av upplysningar.
Vid offentlig del av sammanträde är företrädare för statlig
myndighet inte skyldig att lämna uppgift för vilken sekretess
gäller hos myndigheten. Lag (1996:1530).
Tilläggsbestämmelser
10.7.1
EU-nämnden sammanträder första gången på kallelse av talmannen
inom två dagar efter det att nämnden valts. Därefter
sammanträder nämnden på kallelse av ordföranden.
Personlig kallelse skall utgå till samtliga ledamöter och
suppleanter. Kallelse bör om möjligt anslås i riksdagens
lokaler senast kl. 18 dagen före sammanträdet. Lag (1996:1530).
10.7.2
Innan ordförande har valts, förs ordet vid sammanträde med EU-
nämnden av den av de närvarande ledamöterna som har varit
ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har
tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.
Lag (1996:1530).
8 § Den som är ledamot, suppleant eller tjänsteman i EU-nämnden
får ej obehörigen yppa vad som enligt beslut av regeringen
eller nämnden skall hållas hemligt med hänsyn till rikets
säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl, som betingas
av förhållandet till främmande stat eller mellanfolklig
organisation. Lag (1996:1530).
9 § Över sammanträde med EU-nämnden förs protokoll.
Vid sammanträde med nämnden skall föras stenografiska
uppteckningar över vad som yttras vid nämndens överläggningar
med regeringen. Lag (1996:1530).
Övergångsbestämmelser
1974:153
1. Genom denna riksdagsordning upphäves den äldre
riksdagsordningen. Den äldre riksdagsordningen skall dock med
nedan angivna undantag tillämpas i stället för den nya
riksdagsordningen till utgången av det år under vilket
riksdagen slutligt antager den nya regeringsformen samt, i de
fall då så nedan angives, även därefter.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
6. Befogenheten att åtala brott av befattningshavare, som
angives i 9 kap. 8 § i denna riksdagsordning, skall bedömas
efter äldre lag om, när handlingen företogs för åtal gällde
förutsättning som ej har upptagits i denna riksdagsordning.
7. Förekommer i lag eller annan författning bestämmelse som
syftar på riksdagssession eller i övrigt på sammanträdesperiod
med riksdagen, skall bestämmelsen i stället gälla riksmöte.
8. Andra stycket i övergångsbestämmelserna till kungörelsen
(1971:2) om beslutade ändringar i regeringsformen och
riksdagsordningen skall alltjämt äga tillämpning.
1994:1472
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Den upphävda paragrafen 4 kap. 16 § gäller dock fortfarande
i fråga om vad som före ikraftträdandet har förekommit vid
behandlingen i finansutskottet av frågor enligt 9 kap. 11 §
regeringsformen.
1998:733
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 och tillämpas
också på de ledamöter och suppleanter av Europarådets svenska
delegation som valts sedan riksmötet 1994/95.
1998:1403
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Riksdagen väljer senast under december månad 1998, för tiden
från och med den 1 januari 1999 till utgången av valperioden,
elva fullmäktige i Riksbanken. Därmed upphör tidigare uppdrag
för fullmäktige som riksdagen valt för denna valperiod.
2000:1062
Denna lag träder i kraft den 20 november 2000 och tillämpas
första gången i fråga om statsbudgeten för år 2001.
RIKSDAGSORDNINGEN 3-4 KAPITLET
RIKSDAGSORDNINGEN 5-6 KAPITLET
Information och lagar om Sveriges statsskick