RIKSDAGSORDNINGEN/THE RIKSDAG ACT(1974:153)
KAPITEL/CHAPTER 5-6
5 kap. Ärendenas avgörande
1 § Utskotts betänkande skall före ärendets avgörande
bordläggas vid två sammanträden med kammaren, om ej riksdagen
på utskottets eller talmannens förslag beslutar att ärendet
skall avgöras efter endast en bordläggning. Bestämmelser om
ytterligare bordläggning av utskottsbetänkande finns i 6 §
andra stycket.
Yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen att
lagförslag skall vila får framställas när utskottets betänkande
över förslaget har anmälts i kammaren. Lag (1984:1031).
Tilläggsbestämmelser
5.1.1
Utskottsbetänkande får icke anmälas i kammaren förrän det har
delats ut till riksdagens ledamöter.
Talmannen skall samråda med utskottets ordförande och vice
ordförande innan han väcker förslag som avses i 1 § första
stycket. När talmannen väcker sådant förslag skall detta
anmälas i kammaren i samband med att utskottsbetänkandet anmäls
till bordläggning. Lag (1984:1031).
5.1.2
Vill ledamot inför avgörandet av ett ärende framställa yrkande
som ej redovisas i utskottets betänkande, skall han snarast
möjligt underrätta talmannen om yrkandet. Yrkandet bör sättas
upp skriftligt och delas ut till ledamöterna innan ärendet
avgöres; motiveringen skall därvid utelämnas.
5.1.3
Yrkande som avses i 1 § andra stycket framställes skriftligen
och upptages om möjligt på kammarens föredragningslista. Lag
(1979:934).
2 § Ärende om folkomröstning i grundlagsfråga eller om
misstroendeförklaring skall ligga på kammarens bord till det
andra sammanträdet efter det då yrkandet framställdes och
avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet.
Vad sålunda har föreskrivits äger motsvarande tillämpning på
förslag av talmannen till ny statsminister. Därvid skall
iakttagas den i 6 kap. 2 § andra stycket regeringsformen
föreskrivna fristen. Lag (1979:934).
3 § Ärende i vilket överläggning äger rum får ej upptagas till
avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har funnit
överläggningen avslutad. Utskottsbetänkande får upptagas till
avgörande endast vid sammanträde som i kallelse enligt 2 kap. 5
§ och i föredragningslista enligt 2 kap. 7 § angivits som
arbetsplenum.
Ärende avgöres med acklamation eller, om ledamot yrkar det,
genom omröstning. Fordras för beslut anslutning från särskilt
flertal, skall ärendet alltid avgöras genom omröstning.
Avgörandet av ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda
beslut. Föreligger yrkande som avses i 1 § andra stycket att
lagförslag skall vila och dessutom yrkande att förslaget skall
förkastas, skall riksdagen pröva sistnämnda yrkande innan
förslaget ställes under omröstning om omedelbart antagande. Lag
(1994:1472).
Tilläggsbestämmelse
5.3.1
Föreligger yrkande att lagförslag skall vila enligt 2 kap. 12 §
tredje stycket regeringsformen och uppnås vid omröstning
angående förslaget icke den där angivna anslutningen, skall
förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet för prövning
enligt femte stycket i nämnda paragraf. Efter prövning hos
utskottet skall ärendet på nytt anmälas i kammaren för
handläggning enligt 1 § första stycket. Har
konstitutionsutskottet förklarat att tredje stycket i nämnda
paragraf i regeringsformen är tillämpligt i fråga om förslaget,
skall det, om det ej heller då blir avgjort, återförvisas till
det utskott som har berett ärendet. Lag (1979:934).
4 § När ärende avgöres med acklamation, skall talmannen ställa
proposition på varje yrkande som har framställts under
överläggningen. Propositionen avfattas så att den kan besvaras
med ja eller nej. Talmannen tillkännagiver hur beslutet har
utfallit enligt hans uppfattning och befäster det med
klubbslag, om ej omröstning begäres.
5 § När ärende avgöres genom omröstning, ställes mot det
yrkande, som enligt talmannens uppfattning har vunnit
riksdagens bifall, eller när acklamation ej har skett, mot det
yrkande, som talmannen bestämmer, annat yrkande som
kontraproposition. Föreligger flera än två yrkanden som kan
ställas mot varandra, skall först med tillämpning av 4 §
beslutas vilket yrkande som skall vara kontraproposition.
Omröstning göres öppet. Talmannen tillkännagiver hur
omröstningen har utfallit och befäster beslutet med klubbslag.
Tilläggsbestämmelser
5.5.1
Då omröstning skall äga rum, upprättar talmannen
omröstningsproposition. Fordras i visst fall för beslut
anslutning från särskilt flertal, angives det i
omröstningspropositionen.
Sedan ledamöterna efter förvarning har intagit sina platser i
plenisalen, läses omröstningspropositionen upp och underställes
kammaren för godkännande.
Omröstning kan förrättas med uppresning. Om talmannen efter
omröstning med uppresning finner tvekan råda om omröstningens
resultat eller ledamot begär rösträkning, verkställes ny
omröstning med omröstningsapparat eller, när sådan icke kan
användas, med namnupprop.
5.5.2
Vid omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de
ledamöter som vill rösta för ja-propositionen att resa sig och
riktar därefter samma uppmaning till de ledamöter som vill
rösta för nej-propositionen.
Vid omröstning med omröstningsapparat fotograferas den tablå
som visar hur varje ledamot har röstat.
Vid omröstning med namnupprop anmodar talmannen två ledamöter
att taga plats vid talmansbordet för att föra anteckningar över
omröstningen. Vice talmännen ropas upp först och därefter
övriga ledamöter efter platsnummer i plenisalen. Något av
följande svar skall avgivas: ja, nej, avstår.
6 § Uppkommer lika röstetal vid omröstning om vilket yrkande
som skall vara kontraproposition, avgöres utgången genom
lottning.
Är rösterna lika delade i huvudomröstning skall ärendet
bordläggas. Uppkommer när ärendet ånyo behandlas lika röstetal
vid huvudomröstning i ärendet ställer talmannen proposition på
förslag om återförvisning av ärendet till utskottet. Ärendet
skall återförvisas om minst hälften av de röstande förenar sig
härom. Beslutas ej återförvisning, avgör lotten vilken mening
som skall vara riksdagens beslut.
Efter återförvisning upptages ärendet på nytt i sin helhet till
avgörande i kammaren. Uppstår därvid åter lika röstetal vid
huvudomröstning, skall lottning äga rum genast. Lag (1983:954).
7 § Har avgörandet i lagärende delats upp på två eller flera
beslut, får riksdagen omedelbart efter det sista delbeslutet på
förslag av talmannen eller ledamot besluta att ärendet skall
för ytterligare beredning återförvisas till utskottet. Beslutar
riksdagen återförvisning, har delbesluten förfallit. Beslut
enligt denna paragraf om återförvisning av ärende får ej
upprepas.
8 § Fordras för beslut anslutning från särskilt flertal och
föreligger mer än ett förslag till sådant beslut, utväljer
riksdagen först, med tillämpning av vad som gäller i allmänhet,
ett av förslagen. Därefter avgöres om detta förslag skall
antagas eller förkastas. Vad som sägs i första meningen skall
tillämpas även när fråga är om flera lagförslag som är
oförenliga inbördes och yrkande har väckts att något av dem
skall vila enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen.
Föreligger samtidigt två eller flera yrkanden om folkomröstning
beträffande samma vilande grundlagsförslag eller om
misstroendeförklaring mot samma statsråd, skall endast en
omröstning äga rum. Lag (1979:934).
9 § har upphävts genom lag (1983:954)
10 § Ärende skall avgöras under den valperiod då det väckts.
Ärende som gäller statsbudgeten för närmast följande budgetår
skall dock avgöras före budgetårets ingång såvida det icke utan
olägenhet för budgetregleringen kan avgöras senare.
Genom särskilt beslut kan riksdagen medgiva att behandlingen av
ärende får uppskjutas till första riksmötet i nästa valperiod.
Om uppehåll görs i kammarens arbete med anledning av extra val,
skall ärende som riksdagen icke har hunnit avgöra anses utan
särskilt beslut uppskjutet till nästa valperiod.
Lagförslag, som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 12 §
tredje stycket regeringsformen, skall prövas före utgången av
kalenderåret därpå. Har lagförslag ett nära samband med
lagförslag som vilar enligt 2 kap. 12 § tredje stycket
regeringsformen, kan riksdagen besluta att det får avgöras inom
den tid som gäller för prövningen av det vilande lagförslaget.
Kan ärende som avses i detta stycke till följd av förordnande
om extra val icke avgöras på föreskriven tid, skall det avgöras
snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har
sammanträtt. Lag (1994:1472).
Tilläggsbestämmelse
5.10.1
Beslut att ärende får uppskjutas fattas på framställning av
utskott, till vars handläggning ärendet hör. Kammaren kan även
utan sådan framställning besluta uppskov i samband med
behandlingen av utskottsbetänkande. Lag (1994:1472).
5.10.2
Beslut enligt 10 § fjärde stycket andra meningen fattas på
framställning av det utskott till vars handläggning ärendet
hör. Lag (1994:1472).
11 § Ärende angående grundlag skall avgöras vid första
riksmötet i den valperiod då slutligt beslut enligt 8 kap. 15 §
regeringsformen först får fattas, såvida ej förslaget i ärendet
dessförinnan förkastas eller avgörandet genom särskilt beslut
uppskjutes till annat riksmöte. Sådant beslut kan upprepas. I
fråga om uppskov äger bestämmelserna i 10 § tredje stycket
motsvarande tillämpning. Ärendet skall avgöras slutligt före
nästa ordinarie val till riksdagen.
Har vilande förslag till grundlagsändring eller till annat
beslut som fattas i samma ordning förkastats vid
folkomröstning, skall det utskott till vars handläggning frågan
hör göra anmälan därom till kammaren. Lag (1994:1473).
Tilläggsbestämmelse
5.11.1
Tilläggsbestämmelsen 5.10.1 äger motsvarande tillämpning i
fråga om uppskov med slutligt beslut i ärende angående
grundlag. Lag (1996:158).
12 § Riksdagen kan genom lag besluta att hänföra statsutgifter
till utgiftsområden.
Har riksdagen fattat beslut enligt första stycket, fastställer
riksdagen för närmast följande budgetår genom ett särskilt
beslut
dels för varje utgiftsområde en utgiftsram, som anger det
belopp till vilket summan av de till utgiftsområdet hörande
utgifterna högst får uppgå,
dels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten.
Beslut om anslag eller andra utgifter i staten får icke fattas
innan beslut fattats enligt andra stycket. Anslag eller andra
utgifter i staten fastställs för varje utgiftsområde genom ett
särskilt beslut. Lag (1996:1060).
Tilläggsbestämmelse
5.12.1
Statsutgifterna skall hänföras till följande utgiftsområden: 1.
Rikets styrelse, 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3.
Skatteförvaltning och uppbörd, 4. Rättsväsendet, 5.
Utrikesförvaltning och internationell samverkan, 6.
Totalförsvar, 7. Internationellt bistånd, 8. Invandrare och
flyktingar, 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10.
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11. Ekonomisk
trygghet vid ålderdom, 12. Ekonomisk trygghet för familjer och
barn, 13. Arbetsmarknad, 14. Arbetsliv, 15. Studiestöd, 16.
Utbildning och universitetsforskning, 17. Kultur, medier
trossamfund och fritid, 18. Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, 19. Regional utjämning och
utveckling, 20. Allmän miljö- och naturvård, 21. Energi, 22.
Kommunikationer, 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, 24. Näringsliv, 25. Allmänna bidrag till kommuner,
26. Statsskuldräntor m.m. och 27. Avgiften till Europeiska
gemenskaperna. Lag (2000:1062).
13 § Riksdagens beslut med anledning av proposition samt annat
beslut, varom regeringen skall underrättas, meddelas regeringen
genom skrivelse.
Tilläggsbestämmelse
5.13.1
Riksdagens skrivelser sättes upp av kammarkansliet och
undertecknas av talmannen.
Utskott som har berett ärende skall få del av kammarens beslut
i ärendet.
6 kap. Interpellationer och frågor till statsråd
1 § Interpellation skall ha bestämt innehåll och vara försedd
med motivering.
Interpellation besvaras inom två veckor från det att den
ingetts. Gör kammaren under tvåveckorsperioden uppehåll i sitt
arbete förlängs tiden med vad som motsvarar uppehållet.
Om svar inte lämnas inom den tid som angetts i andra stycket
skall statsrådet meddela riksdagen varför svaret uteblir eller
anstår. Sådant meddelande får inte följas av överläggning.
Interpellation förfaller om den ej har besvarats vid det
riksmöte då den väcktes. Lag (1998:734).
Tilläggsbestämmelser
6.1.1
Interpellation inges till kammarkansliet. Den skall vara
egenhändigt undertecknad av interpellanten. Talmannen låter
utan dröjsmål statsrådet få del av interpellationen och anmäler
den vid närmast följande sammanträde med kammaren.
Talmannen fastställer efter samråd med de särskilda
företrädarna för partigrupperna den dag under riksmöte då
interpellation senast får inges till kammarkansliet. Om
särskilda skäl föreligger får dock talmannen medge att
interpellationen får framställas även om den ingetts efter
denna dag. Lag (2000:418).
6.1.2
När statsråd ämnar besvara interpellation, bestämmer talmannen
efter samråd med statsrådet och interpellanten vid vilket
sammanträde svaret skall lämnas. Meddelande härom lämnas utan
dröjsmål på sätt talmannen bestämmer och tages upp på
föredragningslistan.
Svar på interpellation får delas ut till ledamöterna i förväg.
Lag (1995:1678).
6.1.3
När ett statsråd besvarar en interpellation får svaret lämnas i
ett anförande som räcker längst sex minuter. Statsrådet kan
därutöver få ordet för ytterligare tre anföranden, varav de
första två får räcka längst fyra minuter vardera och det tredje
längst två minuter.
Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden, varav de
första två får räcka längst fyra minuter vardera och det tredje
längst två minuter.
Andra talare kan få ordet för högst två anföranden, varav det
första får räcka längst fyra minuter och det andra längst två
minuter. Lag (1998:734).
2 § Fråga kan vara muntlig eller skriftlig. Den skall ha
bestämt innehåll. Lag (1995:1678).
6.2.1 har upphävts genom lag (1995:1678).
6.2.2 har upphävts genom lag (1995:1678).
6.2.3 har upphävts genom lag (1992:1550).
3 § Muntlig fråga framställs vid frågestund som anordnas i
kammaren. Den besvaras omedelbart.
Talmannen beslutar om vem som skall få ordet vid frågestund.
Talmannen kan besluta om begränsning av anförandena till längst
en minut. Lag (1995:1678).
Tilläggsbestämmelse
6.3.1
Frågestund anordnas varje torsdag de veckor som kammaren
sammanträder för annan handläggning än bordläggning.
Om arbetsförhållandena i riksdagen kräver det, får talmannen
för viss vecka besluta att frågestund anordnas på annan dag än
torsdag eller att frågestund inställes.
Regeringskansliet anmäler till kammarkansliet senast på fredag
i veckan före frågestunden vilka statsråd som kommer att vara
närvarande. Meddelande härom lämnas utan dröjsmål på sätt
talmannen bestämmer. Lag (1995:1678).
4 § Skriftlig fråga får vara försedd med en kort inledande
förklaring. Sådan fråga besvaras skriftligen. Lag (1995:1678).
Tilläggsbestämmelse
6.4.1
Skriftlig fråga inges till kammarkansliet. Den skall vara
egenhändigt undertecknad av den ledamot som framställer frågan.
Talmannen låter utan dröjsmål statsrådet få del av frågan och
anmäler den vid närmast följande sammanträde med kammaren.
Skriftligt svar inlämnas till kammarkansliet som överlämnar
svaret till den ledamot som ställt frågan.
De skriftliga frågor som under en vecka ingetts senast klockan
10 på fredag besvaras senast klockan 12 på onsdag i följande
vecka.
Under längre uppehåll i kammarens arbete än en månad får
talmannen besluta att svar lämnas inom fjorton dagar efter det
att frågan framställts. Sådant beslut meddelas efter samråd med
de särskilda företrädarna för partigrupperna. Om svar inte
lämnas inom denna tid skall statsrådet meddela kammarkansliet
när frågan kommer att besvaras eller att den inte kommer att
besvaras. Lag (2000:418).
6.4.2
Framställd fråga för skriftligt svar liksom statsråds svar på
sådan fråga skall redovisas i riksdagens protokoll. Lag
(1995:1678).
7 kap. Gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen
1 § Bestämmelserna i 2-12 §§ gäller val som ankommer på
kammaren.
Bestämmelserna i 2 § första stycket, 6 §, 8-10 §§ och 12 §
andra stycket skall tillämpas endast i den mån riksdagen ej
föreskriver annat.
Tilläggsbestämmelse
7.1.1
Utöver de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och
riksdagsordningen skall den bland riksdagens ledamöter företaga
val av
1. 20 ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation,
2. 6 ledamöter i Europarådets svenska delegation,
3. 8 ledamöter i den svenska delegationen till Parlamentariska
församlingen i konferensen om säkerhet och samarbete i Europa.
Nordiska rådets svenska delegation väljs för riksmöte.
Europarådets svenska delegation väljs för tiden från den 1
januari året efter det att val till riksdagen ägt rum till
motsvarande tidpunkt efter nästa val. Den svenska delegationen
till Parlamentariska församlingen i konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa väljs för riksdagens valperiod.
Ledamot eller suppleant av Europarådets svenska delegation som
lämnat riksdagen i samband med riksdagsval får kvarstå som
ledamot av delegationen under den återstående delen av
delegationens mandatperiod.
Kammaren skall också välja styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond i enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS
1988:1). Lag (1998:733).
2 § Val beredes av en inom riksdagen utsedd valberedning.
Valberedningen utses vid första sammanträdet med kammaren under
riksdagens valperiod för tiden till valperiodens slut. Varje
partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen
har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, skall
besätta en plats. Därutöver fördelas tio platser proportionellt
mellan samma partigrupper. Ledamöterna tillsättes med
tillämpning av det förfarande som angives i 12 § första
stycket.
Tilläggsbestämmelser
7.2.1
Talmannen fastställer för varje partigrupp det antal ledamöter,
som partigruppen skall tillsätta i valberedningen. Därvid skall
han vid den proportionella fördelningen tillämpa den
beräkningsgrund som angives i 4 § andra stycket.
7.2.2
Valberedningen bereder alla val som förrättas av kammaren utom
val av riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som
skall inträda som tillfällig riksföreståndare, talman, vice
talmän, kammarsekreterare, Riksdagens ombudsmän och
ställföreträdande ombudsmän samt val till
Statsrådsarvodesnämnden.
Föreskrifter om beredning av val finns i fråga om ombudsmän och
ställföreträdande ombudsmän i tilläggsbestämmelse 8.10.2 och i
fråga om ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden i
tilläggsbestämmelse 8.4.1. Lag (1995:403).
7.2.3
Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första
sammanträde samma dag som den utses. Därefter sammanträder
beredningen på kallelse av ordföranden.
Bestämmelserna i 4 kap. 12 § första stycket första och andra
meningarna samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1 andra stycket och
4.11.2-4 tillämpas också på valberedningen. Lag (1987:1299).
3 § Framlägges vid val som avser två eller flera personer en
gemensam lista, som upptager namn på så många personer som
valet avser, och har listan godkänts av alla i valberedningens
sammanträde deltagande ledamöter eller av alla utom en, skall
talmannen ställa proposition på godkännande av listan och
förklara de på denna upptagna personerna valda. Val med slutna
sedlar skall dock förrättas, om det begäres av minst så många
riksdagsledamöter, som motsvarar det tal vilket erhålles, om
samtliga röstberättigade ledamöters antal delas med antalet av
de personer valet avser, ökat med ett. Detta val skall äga rum
vid ett följande sammanträde.
Följer av särskild bestämmelse att innehavare av visst uppdrag
skall väljas för sig, skall valet förrättas med acklamation. Om
ledamot begär det, skall valet dock förrättas med slutna
sedlar. Föreligger enhälligt förslag från valberedningen, skall
i sådant fall valet äga rum först vid ett följande sammanträde.
4 § Val förrättas med slutna sedlar, om ej annat följer av 3 §
eller annan huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Skall två
eller flera personer utses genom val med slutna sedlar,
fördelas platserna proportionellt mellan partier. Med parti
avses därvid varje grupp av riksdagsledamöter som vid valet
uppträder under särskild beteckning.
Platserna fördelas mellan partier genom att de en efter en
tilldelas det parti som för varje gång visar det största
jämförelsetalet. Jämförelsetalet är lika med partiets röstetal,
så länge ingen plats har tilldelats partiet, och erhålles
därefter genom att partiets röstetal delas med det tal som
motsvarar antalet platser som redan har tilldelats partiet,
ökat med ett. Vid lika jämförelsetal skiljes genom lottning.
Tilläggsbestämmelser
7.4.1
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg.
Valsedel skall vara enkel, sluten och omärkt. Den får innehålla
uppgift om det val för vilket den gäller.
Valsedel är ogiltig om den är försedd med kännetecken som
uppenbarligen har blivit anbragt på valsedeln med avsikt eller
om den saknar giltigt kandidatnamn. Har ledamot i ett val
lämnat mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Har
sedlarna samma innehåll, skall dock en valsedel betraktas som
giltig vid sammanräkningen.
Namn på valsedel skall anses obefintligt om kandidaten ej är
valbar, namnet är överstruket eller det ej framgår klart vem
som avses.
7.4.2
Vid proportionellt val användes valsedlar, på vilka före namnen
har satts ut partibeteckning (partinamn eller annan beteckning
i ord för viss grupp av riksdagsledamöter eller för viss
meningsriktning). Namnen föres upp i en följd under varandra.
Valsedel är ogiltig om den saknar partibeteckning eller
upptager mer än en partibeteckning.
Namn på valsedel skall anses obefintligt, om ordningen mellan
namnet och annat namn ej framgår klart.
De platser som har tilldelats ett parti besättes så att
partiets första plats tillerkännes den vars namn står främst i
ordningen inom partiet, partiets andra plats den som bär det
andra namnet i ordningen och så vidare enligt samma grund. När
ordningen mellan namn på ett partis valsedlar skall bestämmas,
äger 20 kap. 4 § vallagen (1997:157) motsvarande tillämpning.
Lag (1997:160).
7.4.3
Vid val av en person med slutna sedlar får valsedel ej upptaga
partibeteckning. Innehåller valsedel två eller flera
kandidatnamn, är den ogiltig.
Vid lika röstetal skiljes genom lottning.
7.4.4
Vid val med slutna sedlar anmodar talmannen fem ledamöter att
taga plats vid talmansbordet. Av dessa skall tre biträda när
valsedlarna öppnas och granskas och två föra anteckningar över
valet.
Upprop verkställes i samma ordning som enligt
tilläggsbestämmelse 5.5.2. När ledamot ropas upp, skall han gå
fram till talmansbordet och lämna sin valsedel till talmannen.
Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen
och antecknats av kammarsekreteraren och de två ledamöterna,
jämföres anteckningarna över valet.
Talmannen meddelar resultatet av valet, så snart detta har
fastställts.
7.4.5
Skall två eller flera val med slutna sedlar förrättas, får
talmannen, såvida ledamot icke yrkar annat, bestämma att
valsedlarna skall avlämnas i samtliga val, innan sammanräkning
företages i något av valen.
5 § Val med slutna sedlar får överklagas hos riksdagens
valprövningsnämnd. Valet skall gälla utan hinder av att det har
överklagats.
Tilläggsbestämmelser
7.5.1
Besvär över val som sägs i 5 § ställes till
valprövningsnämnden. Besvärshandlingen skall ges in till
kammarkansliet inom fem dagar från den dag då resultatet av
valet meddelades i kammaren. Så snart besvärstiden har gått ut,
skall talmannen vid sammanträde med kammaren tillkännagiva
samtliga besvär som har anförts. Talmannen skall härvid angiva
viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha
kommit in till valprövningsnämnden. När förklaringstiden har
gått ut skall talmannen genast sända besvärshandlingarna till
valprövningsnämnden. Talmannen bör därjämte skyndsamt inkomma
till valprövningsnämnden med yttrande över besvären.
7.5.2
Har vid valet föreskrift i 4 § eller i tilläggsbestämmelserna
7.4.1-5 blivit åsidosatt och är det ej osannolikt att felet har
inverkat på valutgången, skall valprövningsnämnden undanröja
valet och förordna om omval. Kan felet avhjälpas genom förnyad
sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall
valprövningsnämnden dock i stället uppdraga åt talmannen att
vidtaga erforderlig rättelse.
7.5.3
Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras under
betryggande säkerhet till dess att valet har vunnit laga kraft.
6 § Val, som enligt vad som är särskilt föreskrivet avser tid
motsvarande riksdagens valperiod, skall förrättas snarast efter
valperiodens början och gälla till dess att riksdagen förrättar
nytt val under nästa valperiod.
7 § Har ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att
utgången av val till riksdagen har blivit ändrad efter
överklagande, skall val som riksdagen har förrättat
dessförinnan under valperioden göras om, såvida det begäres av
minst tio riksdagsledamöter.
8 § Skall två eller flera väljas, utses tillika suppleanter
till minst samma antal som de ordinarie ledamöterna. Vad som är
föreskrivet om dessa äger motsvarande tillämpning i fråga om
suppleanterna.
Ersättare som har kallats till tjänstgöring får utan hinder av
vad som har beslutats om antalet suppleanter i utskott utses
till suppleant i utskott som den ledige riksdagsledamoten
tillhör. Lag (1975:1346).
Tilläggsbestämmelser
7.8.1
Sedan riksdagen har förrättat val till organ och därvid utsett
suppleanter med stöd av 8 §, kan den besluta att öka antalet
suppleanter i organet. Suppleantval som föranledes härav skall
förrättas så snart det kan ske.
7.8.2
Om annat icke föreskrives eller särskilt beslutas, skall
suppleanter utses till samma antal som de ordinarie
ledamöterna. Lag (1974:1034).
9 § Är av riksdagen vald ledamot i ett organ frånvarande,
intages hans plats, om det kan ske, av suppleant som hör till
samma partigrupp. I övrigt gäller att suppleanterna har
företräde i den ordning i vilken de har valts eller, om valet
har förrättats med gemensam lista, i den ordning i vilken de
har förts upp på listan.
Tilläggsbestämmelse
7.9.1
Ledamot eller suppleant som har fått plats från två eller flera
grupper anses vald för den grupp, från vilken plats först har
tilldelats honom.
10 § Är till ett uppdrag endast den valbar som tillhör
riksdagen och lämnar den valde riksdagen eller utses han till
riksdagens talman eller till statsråd, skall han avgå från
uppdraget.
11 § Den som har utsetts till uppdrag genom val av riksdagen
får ej undandraga sig uppdraget utan att riksdagen medgiver
det.
12 § Lämnar den som har valts till ett organ sitt uppdrag i
förtid och avsåg det val genom vilket uppdraget tillsattes vid
mandatperiodens början två eller flera personer, skall den
partigrupp eller de partigrupper, som han var vald för, till
talmannen anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar den
anmälde vald. Göres ej sådan anmälan eller anmäles mer än en
person, utser talmannen efterträdare.
Är i annat fall än som avses i första stycket plats ledig i
förtid, anställes kompletteringsval för den återstående tiden
med tillämpning av vad som gäller i allmänhet.
Ersättare som har kallats till tjänstgöring får med tillämpning
av det förfarande som angives i första stycket utses till
suppleant i utskott som den ledige riksdagsledamoten tillhör.
Lag (1975:1346).
13 § Organ, vars ledamöter helt eller delvis utses av kammaren,
väljer inom sig ordförande och en eller flera vice ordförande,
om ej annat är föreskrivet.
14 § Val inom organ, som sägs i 13 §, förrättas med acklamation
eller, om ledamot begär det, med slutna sedlar.
Tilläggsbestämmelse
7.14.1
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg.
Valsedel skall vara enkel, sluten och omärkt. Vid lika röstetal
skiljes genom lottning.
RIKSDAGSORDNINGEN 3-4 KAPITLET
RIKSDAGSORDNINGEN 7-10 KAPITLET
Information och lagar om Sveriges statsskick