YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN/THE FUNDAMENTAL LAW ON FREEDOM OF EXPRESSION (1991:1469)

 

 

1 kap. Grundläggande bestämmelser

1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio,

television och vissa liknande överföringar samt filmer,videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar

offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning

och ett fritt konstnärligt skapande.

I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.

Vad som sägs i grundlagen om radioprogram gäller förutom program i ljudradio också program i television och innehållet i

vissa andra sändningar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor.

Med tekniska upptagningar avses i denna grundlag upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas,

avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Lag (1998:1439).

2 § Varje svensk medborgare är tillförsäkrad rätt att till författare och andra upphovsmän samt till utgivare,

redaktioner, nyhetsbyråer och företag för framställning

av tekniska upptagningar lämna uppgifter i vilket ämne som helst

för offentliggörande i radioprogram och sådana upptagningar.

Han har också rätt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst för sådant uppgiftslämnande eller offentliggörande.

I dessa rättigheter får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag (1998:1439).

3 § Det får inte förekomma att något som är avsett att framföras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning först

måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ.

Inte heller är det tillåtet för myndigheter och andra allmänna organ att utan stöd i denna grundlag, på grund av det kända

eller väntade innehållet i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, förbjuda eller hindra dess offentliggörande eller

spridning bland allmänheten.

Trots första stycket får det genom lag meddelas föreskrifter om granskning och godkännande av rörliga bilder i filmer,

videogram eller andra tekniska upptagningar som skall visas offentligt.

Det får inte utan stöd i denna grundlag förekomma att myndigheter och andra allmänna organ på grund av innehållet i

radioprogram och tekniska upptagningar förbjuder eller hindrar innehav eller användning av sådana tekniska hjälpmedel som behövs för att kunna ta emot radioprogram eller för att kunna uppfatta innehållet i tekniska upptagningar.

Detsamma gäller förbud mot anläggande av trådnät för sändning av radioprogram.

Lag (1998:1439).

4 § Myndigheter och andra allmänna organ får inte utan stöd i denna grundlag ingripa mot någon på grund av att han i ett

radioprogram eller en teknisk upptagning har missbrukat yttrandefriheten eller medverkat till ett sådant missbruk. Inte

heller får de utan stöd av denna grundlag av sådan anledning göra några ingripanden mot programmet eller upptagningen. Lag

(1998:1439).

5 § Den som skall döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör

betänka att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick. Han bör alltid uppmärksamma syftet mera än

framställningssättet. Om han är tveksam, bör han hellre fria än fälla.

6 § Grundlagen är tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med

tekniska hjälpmedel.

I fråga om radioprogram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige gäller vad som i denna grundlag

föreskrivs om radioprogram i allmänhet.

I lag får föreskrivas om undantag från denna grundlag i fråga om radioprogram som huvudsakligen är avsedda att tas emot

utomlands och radioprogram som sänds genom tråd men inte är avsedda att tas emot av någon större allmänhet.

Sådant undantag får dock inte gälla vad som föreskrivs i 2 och 3 §§.

7 § I fråga om samtidig och oförändrad vidaresändning här i landet av radioprogram som kommer från utlandet och

radioprogram som förmedlas hit genom satellitsändning men inte utgår från Sverige gäller enbart vad som föreskrivs i

3 § första stycket om förbud mot förhandsgranskning och andra hinder,

3 § tredje stycket om innehav av tekniska hjälpmedel och anläggande av trådnät, 4 § om förbud mot ingripanden utan stöd i grundlagen, 5 § om det förhållningssätt som skall iakttas vid tillämpningen av denna grundlag,

3 kap. 1 § om rätt att sända radioprogram i tråd samt

3 kap. 3 och 5 §§ om särskilda regler för lagstiftning och

rättslig prövning.

Har riksdagen godkänt en internationell överenskommelse om

radioprogram får sådana föreskrifter som avses i 12 § andra

stycket inte i strid med överenskommelsen hindra vidaresändning

av radioprogram.

I 10 kap. 2 § finns föreskrifter om rätt att meddela och

anskaffa uppgifter och underrättelser för offentliggörande i

radioprogram från utlandet.

8 § I fråga om radioprogram eller delar av program som består i

direktsändningar av dagshändelser eller av sådana gudstjänster

eller offentliga tillställningar som anordnas av någon annan än

den som bedriver programverksamheten tillämpas inte

bestämmelserna i 2 § om rätt att meddela och anskaffa uppgifter för

offentliggörande,4 § om förbud mot ingripanden, 5 § om förhållningssättet vid tillämpning av denna grundlag,

2 kap. om rätt till anonymitet, 5-7 kap. om yttrandefrihetsbrott, ansvarighet samt tillsyn,

åtal och särskilda tvångsmedel,9 kap. om rättegången i yttrandefrihetsmål samt

10 kap. 2 § om rätt att meddela och anskaffa uppgifter för offentliggörande i radioprogram från utlandet.

9 § Denna grundlags föreskrifter om radioprogram tillämpas också när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för

radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå med hjälp av

elektromagnetiska vågor på särskild begäran tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur ett register med

upptagningar för automatisk databehandling.

Det gäller dock inte om den mottagande kan ändra innehållet i registret. Lag

(1998:1439).

10 § Grundlagen är tillämplig på sådana tekniska upptagningar

som sprids till allmänheten i Sverige genom att spelas upp,

säljas eller tillhandahållas på annat sätt.

Om grundlagen är tillämplig eller inte prövas i det enskilda

fallet på grundval av vad som kan antas om spridningen. Om inte

annat framgår av omständigheterna, skall grundlagen anses

tillämplig på en upptagning med uppgifter enligt 3 kap. 13 §

och 4 kap. 4 §. Lag (1998:1439).

11 § Att vissa radioprogram och tekniska upptagningar skall

jämställas med periodiska skrifter framgår av 1 kap. 7 § andra

stycket tryckfrihetsförordningen. Lag (1998:1439).

12 § Vad som sägs i 1 kap. 8 och 9 §§ tryckfrihetsförordningen

om att föreskrifter i lag får meddelas i fråga om upphovsmäns

rättigheter, vissa kommersiella annonser,

kreditupplysningsverksamhet och tillvägagångssätt för

anskaffande av uppgifter utan hinder av grundlagen skall gälla

också i fråga om radioprogram och tekniska upptagningar.

Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag

meddelas föreskrifter om förbud i övrigt mot kommersiell reklam

i radioprogram eller om villkor för sådan reklam. Detsamma

gäller föreskrifter om förbud mot och villkor för annan

annonsering och sändning av program, som helt eller delvis

bekostas av annan än den som bedriver programverksamheten. Lag

(1998:1439).

13 § Grundlagen är inte tillämplig på skildring av barn i

pornografisk bild. Lag (1998:1439).

2 kap. Om rätt till anonymitet

1 § Upphovsmannen till ett radioprogram eller en teknisk

upptagning är inte skyldig att röja sin identitet. Detsamma

gäller den som har framträtt i en sådan framställning och den

som har lämnat en uppgift enligt 1 kap. 2 §. Lag (1998:1439).

2 § I mål om ansvar, skadestånd eller särskild rättsverkan på

grund av yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en

teknisk upptagning får ingen ta upp frågan om vem som är

framställningens upphovsman, vem som har framträtt i den, vem

som har tillhandahållit den för offentliggörande eller vem som

har lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.

Om någon har angetts som upphovsman till framställningen eller

som den som har framträtt i denna, är det dock tillåtet att i

målet pröva om han är ansvarig. Detsamma skall gälla, om någon

i målet uppger sig vara upphovsmannen eller den som har

framträtt.

Första stycket hindrar inte att det i en och samma rättegång

handläggs både mål om yttrandefrihetsbrott och mål om brott som

avses i 5 kap. 3 §. Lag (1998:1439).

3 § Den som har tagit befattning med tillkomsten eller

spridningen av en framställning som utgjort eller varit avsedd

att ingå i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och den

som har varit verksam på en nyhetsbyrå får inte röja vad han

därvid har fått veta om vem som är upphovsman till

framställningen eller har tillhandahållit den för

offentliggörande eller om vem som har framträtt i den eller

lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.

Tystnadsplikten enligt första stycket gäller inte

1. om den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt

till att hans identitet röjs,

2. om fråga om identiteten får väckas enligt 2 § andra stycket,

3. om det rör sig om brott som anges i 5 kap. 3 § första

stycket 1,

4. i den mån domstol, när det är fråga om brott enligt 5 kap. 2

§ eller 3 § första stycket 2 eller 3, finner det erforderligt

att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida den som är

tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen

är den till vars förmån tystnadsplikten enligt första stycket

gäller, eller

5. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt

eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att

uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör

med en part under sanningsförsäkran.

Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten

noga vaka över att frågor inte ställs som kan inkräkta på

tystnadsplikten utöver vad som i varje särskilt fall är

medgivet. Lag (1998:1439).

4 § Ingen myndighet eller annat allmänt organ får efterforska

1. upphovsmannen till en framställning som har offentliggjorts

eller varit avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller

en teknisk upptagning eller den som har framträtt i en sådan

framställning,

2. den som har tillhandahållit eller avsett att tillhandahålla

en framställning för offentliggörande i ett radioprogram eller

en teknisk upptagning, eller

3. den som har lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.

Förbudet hindrar inte efterforskning i fall då denna grundlag

medger åtal eller annat ingripande. I sådana fall skall dock

den i 3 § angivna tystnadsplikten beaktas. Lag (1998:1439).

5 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot sin

tystnadsplikt enligt 3 § skall dömas till böter eller fängelse

i högst ett år. Detsamma gäller den som i ett radioprogram

eller en teknisk upptagning uppsåtligen eller av oaktsamhet

lämnar felaktiga uppgifter om vem som är framställningens

upphovsman eller har tillhandahållit den för offentliggörande,

vem som framträder i den eller vem som har lämnat uppgifter i

den.

För efterforskning i strid med 4 § döms, om efterforskningen

har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst ett

år.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas

endast om målsäganden har anmält brottet till åtal. Lag

(1998:1439).

3 kap. Om sändning samt framställande och spridning

Radioprogram

1 § Varje svensk medborgare och svensk juridisk person har rätt

att sända radioprogram genom tråd.

Den frihet som följer av första stycket hindrar inte att det i

lag meddelas föreskrifter i fråga om skyldighet för

nätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den

utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse

av tillgång till allsidig upplysning eller om ingripanden mot

fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på

våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot

folkgrupp.

2 § Rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd

får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd

och villkor för att sända.

Det allmänna skall eftersträva att radiofrekvenserna tas i

anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga

yttrandefrihet och informationsfrihet.

Det skall finnas möjlighet för sammanslutningar att få

tillstånd att sända ljudradioprogram i lokala radiosändningar i

den utsträckning som tillgängliga radiofrekvenser medger.

Närmare föreskrifter härom meddelas i lag.

3 § I fråga om sådana begränsningar i sändningsrätten som avses

i 1 och 2 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av

grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 12 § andra-femte

styckena och 13 § regeringsformen.

4 § Den som sänder radioprogram avgör självständigt vad som

skall förekomma i programmen.

5 § Frågor om rätt att sända radioprogram skall kunna prövas av

domstol eller av en nämnd, vars sammansättning är bestämd i lag

och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Prövningen av beslut av regeringen skall göras av domstol och

behöver endast avse beslutets laglighet.

Gäller saken en fråga om ingripande på grund av missbruk av

yttrandefriheten, skall frågan prövas av domstol under

medverkan av jury enligt de närmare bestämmelser som meddelas i

lag. Detta gäller dock inte om saken rör överträdelse av sådana

föreskrifter eller villkor i fråga om kommersiell reklam, annan

annonsering eller sändning av radioprogram som avses i 1 kap.

12 § andra stycket.

6 § Föreskrifter om skyldighet att bevara och tillhandahålla

inspelningar av sända radioprogram för granskning och att lämna

dem till arkiv får meddelas i lag.

7 § I lag får meddelas föreskrifter med syfte att förebygga

spridning genom radioprogram av kartor, ritningar eller bilder

som återger Sverige helt eller delvis och innehåller

upplysningar av betydelse för rikets försvar.

Tekniska upptagningar

8 § Varje svensk medborgare och svensk juridisk person har rätt

att framställa och sprida tekniska upptagningar. För rätt att

offentligt förevisa en film, ett videogram eller någon annan

teknisk upptagning med rörliga bilder kan det dock krävas

granskning och godkännande i enlighet med 1 kap. 3 § andra

stycket. Lag (1998:1439).

9 § Föreskrifter om skyldighet att bevara exemplar av tekniska

upptagningar och att tillhandahålla dem för granskning får

meddelas i lag. I lag får också meddelas föreskrifter om

skyldighet att lämna exemplar av sådana upptagningar till en

myndighet och att lämna upplysningar i anslutning till sådan

skyldighet. Lag (1998:1439).

10 § Varken postbefordringsföretag eller någon annan allmän

trafikinrättning får vägra att befordra tekniska upptagningar

på grund av deras innehåll i annat fall än då befordran skulle

innebära överträdelse som avses i 13 § tredje eller fjärde

stycket.

En allmän trafikinrättning som tar emot en teknisk upptagning

för befordran skall inte anses som spridare av upptagningen

enligt 6 kap. Lag (1998:1439).

11 § Utan hinder av denna grundlag gäller det som föreskrivs i

lag för det fall att någon i förvärvssyfte till den som är

under femton år lämnar ut filmer, videogram eller andra

tekniska upptagningar med rörliga bilder med ingående

skildringar av verklighetstrogen karaktär som återger våld

eller hot om våld mot människor eller djur. Lag (1998:1439).

12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det

meddelas föreskrifter i lag om straff och särskild rättsverkan

för den som

1. förevisar pornografiska bilder på eller vid allmän plats

genom skyltning eller något liknande förfarande på ett sätt som

kan väcka allmän anstöt,

2. utan föregående beställning med post eller på annat sätt

tillställer någon pornografiska bilder, eller

3. bland barn och ungdom sprider tekniska upptagningar som

genom sitt innehåll kan verka förråande eller medföra annan

allvarlig fara för de unga.

Detsamma gäller i fråga om straff och särskild rättsverkan för

den som bryter mot föreskrifter om granskning och godkännande

av filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med

rörliga bilder som skall visas offentligt.

I lag får meddelas föreskrifter med syfte att förebygga

spridning genom teknisk upptagning av kartor, ritningar eller

bilder som återger Sverige helt eller delvis och innehåller

upplysningar av betydelse för rikets försvar. Lag (1998:1439).

13 § Sådana exemplar av tekniska upptagningar, som framställs i

landet och är avsedda för spridning här, skall förses med

tydliga uppgifter om vem som har låtit framställa upptagningen

samt om när, var och av vem exemplaren har framställts. Närmare

bestämmelser om detta får meddelas i lag.

Den som framställer en teknisk upptagning och därvid

uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot första stycket eller

bestämmelser som avses där skall dömas till böter eller

fängelse i högst ett år.

Den som sprider en teknisk upptagning som saknar någon uppgift

som är föreskriven i första stycket skall, om det sker

uppsåtligen eller av oaktsamhet, dömas till penningböter.

Detsamma skall gälla om en sådan uppgift är oriktig och

spridaren känner till detta.

Den som sprider en teknisk upptagning trots att han vet att den

enligt denna grundlag har tagits i beslag eller konfiskerats

skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Lag

(1998:1439).

14 § Föreskrifter om skyldighet för den som yrkesmässigt säljer

eller hyr ut filmer, videogram eller andra tekniska

upptagningar med rörliga bilder att anmäla sig för registrering

hos en myndighet får meddelas i lag eller, i fråga om anmälans

innehåll och hur anmälan närmare skall ske, med stöd av lag.

Lag (1998:1439).

4 kap. Om utgivare

1 § Radioprogram och tekniska upptagningar skall ha en

utgivare. Utgivare av radioprogram skall enligt vad som närmare

föreskrivs i lag utses för varje program eller för hela eller

delar av programverksamheten.

Utgivaren utses av den som bedriver sändningsverksamheten eller

låter framställa den tekniska upptagningen. Lag (1998:1439).

2 § Utgivaren skall vara svensk medborgare. I lag får

föreskrivas att även utlänningar får vara utgivare.

Den som är utgivare skall ha hemvist här i riket. Den som är

underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt

särskilda bestämmelser i lag får inte vara utgivare. Uppgift om

vem som är utgivare skall vara tillgänglig för allmänheten.

3 § Utgivaren skall ha befogenhet att utöva tillsyn över

framställningens offentliggörande och att bestämma över dess

innehåll så att ingenting får införas i den mot hans vilja.

Varje inskränkning i den befogenheten skall vara utan verkan.

4 § Av en teknisk upptagning skall framgå vem som är utgivare.

Utgivaren skall se till att varje exemplar av upptagningen har

en sådan uppgift.

Uppgift om utgivaren av radioprogram skall hållas tillgänglig

för allmänheten enligt vad som närmare föreskrivs i lag. Lag

(1998:1439).

5 § En utgivare för radioprogramverksamhet får utse en eller

flera ställföreträdare. Vad som sägs om utgivare i 2-4 §§ skall

gälla också ställföreträdare. Om utgivarens uppdrag upphör,

upphör även uppdraget att vara ställföreträdare.

6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 §

skall dömas till böter eller, om omständigheterna är

synnerligen försvårande, till fängelse i högst ett år. Den som

uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4 § första stycket

skall dömas till penningböter.

I lag får föreskrivas straff för den som bryter mot en

föreskrift i lag som meddelats med stöd av 4 eller 5 §. Lag

(1994:1477).

7 § har upphävts genom lag (1998:1439).

5 kap. Om yttrandefrihetsbrott

1 § De gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och

5 §§ tryckfrihetsförordningen skall anses som

yttrandefrihetsbrott, om de begås i ett radioprogram eller en

teknisk upptagning och är straffbara enligt lag.

Under samma förutsättningar skall som yttrandefrihetsbrott

anses även sådan olaga våldsskildring varigenom någon genom

rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot

människor eller djur med uppsåt att framställningen sprids, om

inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

Lag (1998:1439).

2 § Gärningar som enligt 7 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen

inte skall anses som tryckfrihetsbrott, därför att de begås

genom meddelanden där det brottsliga är dolt, skall inte heller

anses som yttrandefrihetsbrott.

3 § Om någon lämnar ett meddelande, som avses i 1 kap. 2 §,

eller, utan att svara enligt 6 kap., medverkar till en

framställning som är avsedd att offentliggöras i ett

radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller

annan upphovsman eller genom att framträda i radioprogrammet

och därigenom gör sig skyldig till

1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig

befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi,

landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till

sådant brott;

2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig

för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med

myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är

uppsåtlig; eller

3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som

anges i särskild lag,

gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.

Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant

syfte som avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till

brott som anges i första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i

lag om ansvar för brottet.

Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen om

särskilt lagstiftningsförfarande skall gälla också i fråga om

förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3. Lag

(1998:1439).

4 § Vad som är föreskrivet i lag om påföljd för brott som avses

i 1 § skall gälla också när brottet är att anse som ett

yttrandefrihetsbrott.

Om skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott finns

bestämmelser i 8 kap.

När någon döms för förtal eller förolämpning i enlighet med 1 §

första stycket, kan domstolen, om brottet begåtts i ett

radioprogram, på yrkande av motparten besluta att domen skall

återges helt eller delvis i ett radioprogram i samma

sändningsverksamhet. Rätten får besluta att skyldigheten att

återge domen skall avse ett av rätten gjort sammandrag av

denna.

5 § När en domstol bestämmer påföljd för ett

yttrandefrihetsbrott, skall domstolen särskilt ta hänsyn till

om en rättelse har offentliggjorts.

6 § En teknisk upptagning som innefattar ett

yttrandefrihetsbrott får konfiskeras. Är brottet olaga

våldsskildring gäller om särskild rättsverkan i övrigt vad som

föreskrivs i lag.

Vid konfiskering skall alla exemplar som är avsedda för

spridning förstöras. Dessutom skall tillses att föremål som kan

användas särskilt för att mångfaldiga den tekniska upptagningen

inte skall kunna användas för att framställa ytterligare

exemplar. Lag (1998:1439).

6 kap. Ansvarighetsregler

1 § Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller

en teknisk upptagning ligger på utgivaren. Har en

ställföreträdare inträtt som utgivare, har han ansvaret.

I fråga om andra direktsända radioprogram än sådana som avses i

1 kap. 8 § får i lag föreskrivas att den som framträder i

programmet skall ansvara för sina yttranden själv. Lag

(1998:1439).

2 § Det ansvar för yttrandefrihetsbrott som annars skulle åvila

utgivaren ligger på den som är skyldig att utse utgivare, om

1. det inte fanns någon behörig utgivare när brottet förövades,

2. utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen

inte kunde utöva den befogenhet som anges i 4 kap. 3 § eller

3. uppgift om utgivaren inte har hållits tillgänglig för

allmänheten på föreskrivet sätt.

Har en ställföreträdare inträtt som utgivare men var han inte

längre behörig när brottet förövades eller hade hans uppdrag

upphört eller förelåg det beträffande honom något förhållande

som anges i första stycket 2 eller 3, ligger ansvaret för

yttrandefrihetsbrott på utgivaren.

I stället för den som anges i första stycket ansvarar den som

sprider en teknisk upptagning för yttrandefrihetsbrott i denna,

om upptagningen saknar den i 3 kap. 13 § första stycket

föreskrivna uppgiften om vem som har låtit framställa den och

det inte kan klarläggas vem denne är eller han saknar känd

hemortsadress i Sverige och inte heller kan påträffas här under

rättegången.

Vad som sägs i tredje stycket för det fall att en uppgift

saknas gäller också om en lämnad uppgift innebär att den som

har låtit framställa den tekniska upptagningen har hemvist

utomlands eller om uppgiften är oriktig och den som sprider

upptagningen känner till detta. Lag (1998:1439).

3 § Om åtal väcks för ett yttrandefrihetsbrott och den

tilltalade anser att det finns någon omständighet som medför

att han inte skall vara ansvarig, skall han åberopa denna

omständighet före huvudförhandlingen. Om han inte gör det,

skall han betraktas som ansvarig. Lag (1998:1439).

4 § Den som ansvarar enligt detta kapitel för ett

yttrandefrihetsbrott i en framställning skall anses ha haft

kännedom om innehållet i framställningen. Han skall också anses

ha medgett dess offentliggörande. Lag (1998:1439).

5 § har upphävts genom lag (1998:1439).

6 § har betecknats 3 § genom lag (1998:1439).

7 § har betecknats 4 § genom lag (1998:1439).

7 kap. Om tillsyn, åtal och särskilda tvångsmedel

1 § Bestämmelserna i 9 kap. 1-4 §§ tryckfrihetsförordningen om

tillsyn och åtal skall gälla också i fråga om radioprogram och

tekniska upptagningar och i fråga om yttrandefrihetsmål.

Justitiekanslern får överlämna åt allmän åklagare att vara

åklagare i yttrandefrihetsmål om ansvar eller konfiskering på

grund av olaga våldsskildring eller hets mot folkgrupp i

tekniska upptagningar. Rätten att väcka allmänt åtal får dock

inte överlämnas när det gäller yttrandefrihetsbrottet hets mot

folkgrupp.

Den tid inom vilken allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott skall

väckas är i fråga om radioprogram sex månader från det att

programmet sändes. Beträffande tekniska upptagningar är tiden

ett år från det att upptagningen lämnades ut för spridning.

Dock får i lag föreskrivas att filmer, videogram eller andra

tekniska upptagningar med rörliga bilder inte skall anses ha

lämnats ut för spridning förrän de har lämnats för registrering

hos en myndighet. I fråga om olaga våldsskildring i tekniska

upptagningar gäller vad som är föreskrivet i lag om tid för

väckande av talan. Lag (1998:1439).

2 § Om ett yttrandefrihetsbrott har förövats i en teknisk

upptagning utan att det finns någon som enligt 6 kap. är

ansvarig för brottet, får åklagaren eller målsäganden i stället

för att väcka åtal ansöka om konfiskering av upptagningen.

Detsamma gäller, om stämning i Sverige inte kan delges den som

är ansvarig för brottet. Lag (1998:1439).

3 § Vad som sägs i 10 kap. tryckfrihetsförordningen om beslag

av tryckta skrifter skall gälla också i fråga om beslag av

tekniska upptagningar. I stället för 10 kap. 6 § och 8 § andra

stycket tryckfrihetsförordningen gäller dock vad som föreskrivs

i andra och tredje styckena i denna paragraf. Om den tid som

avses i 10 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen med hänsyn till

beslagets omfattning eller någon annan omständighet är

otillräcklig, får rätten på Justitiekanslerns framställning

medge att tiden förlängs. Förlängningen får inte avse längre

tid än som är oundgängligen nödvändig och får omfatta

sammanlagt högst två veckor. Vad som sägs i 10 kap. 3 §

tryckfrihetsförordningen gäller inte, om Justitiekanslern

enligt 1 § första stycket detta kapitel har överlämnat åt

allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. Vad som

sägs i 10 kap. 2, 4 och 14 §§ tryckfrihetsförordningen samt

denna paragraf om Justitiekanslerns uppgifter gäller i sådant

fall även den allmänna åklagaren.

Varje beslut om beslag skall ange det eller de avsnitt av

framställningen som har föranlett beslaget. Beslaget gäller

endast de särskilda skivor, rullar eller andra delar av

upptagningen där dessa avsnitt förekommer.

Bevis om att beslag har beslutats skall utan kostnad

tillställas den som beslaget verkställs hos samt den som har

låtit framställa den tekniska upptagningen. Beviset skall

innehålla uppgift om det eller de avsnitt i upptagningen som

har föranlett beslaget. Lag (1998:1439).

4 § I lag får föreskrivas att en nämnd vars sammansättning är

bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit

ordinarie domare skall granska om radioprogram, som någon har

sänt på annat sätt än genom tråd, står i överensstämmelse med

de föreskrifter eller andra villkor som gäller för

sändningarna. En sådan nämnd får endast uttala sin mening och

förelägga den sändande att följa föreskrifterna eller

villkoren. I lagen får föreskrivas att ett föreläggande av

nämnden får förenas med vite. Frågor om ansvar för

yttrandefrihetsbrott och om utdömande av vite prövas alltid av

domstol enligt 3 kap. 5 §.

5 § Genom lag får föreskrivas om särskild tillsyn över att

yttrandefriheten i filmer, videogram eller andra tekniska

upptagningar med rörliga bilder inte missbrukas genom olaga

våldsskildring och över att sådana upptagningar med våld eller

hot om våld inte i förvärvssyfte sprids till den som är under

femton år. Därvid får föreskrivas om befogenhet för en

tillsynsmyndighet att tillfälligt ta hand om ett exemplar av en

film, ett videogram eller en teknisk upptagning med rörliga

bilder som kan antas innehålla en framställning som innefattar

olaga våldsskildring. Lag (1998:1439).

6 § I fråga om sådana föreskrifter som avses i 4 och 5 §§

gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande

fri- och rättigheter i 2 kap. 12 § andra-femte styckena och 13 §

regeringsformen.

8 kap. Om skadestånd

1 § Skadestånd får inte dömas ut på grund av innehållet i ett

radioprogram eller en teknisk upptagning i andra fall än när

framställningen innefattar ett yttrandefrihetsbrott.

Om skadestånd på grund av brott som avses i 5 kap. 2 och 3 §§

gäller vad som är föreskrivet i lag. Lag (1998:1439).

2 § Den som enligt 6 kap. bär det straffrättsliga ansvaret

ansvarar även för skadestånd. Skadeståndet kan krävas ut också

av den som bedriver programverksamheten eller har låtit

framställa den tekniska upptagningen.

I fall som avses i 1 kap. 8 § ansvarar gärningsmannen för

skadestånd på grund av brott som han begår i sändningen.

Skadeståndet kan krävas ut även av den som bedriver

programverksamheten. Lag (1998:1439).

3 § Om den som skulle bära det straffrättsliga ansvaret inte

har någon känd hemortsadress i landet när brottet förövas och

inte heller kan påträffas här under rättegången och ansvaret

därför övergår på någon annan enligt 6 kap. 2 § tredje stycket,

får skadestånd ändå krävas ut även av den förre, i den mån det

medges i lag. Lag (1998:1439).

4 § Vad som sägs i 6 kap. 4 § denna grundlag skall gälla också

i fråga om skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott i ett

radioprogram eller en teknisk upptagning. I fråga om sådant

skadestånd skall också gälla vad som sägs i 11 kap. 3-5 §§

tryckfrihetsförordningen om enskilt anspråk i vissa fall. Lag

(1998:1439).

9 kap. Om rättegången i yttrandefrihetsmål

1 § Vad som sägs i 12 kap. tryckfrihetsförordningen om

rättegången i tryckfrihetsmål skall gälla också i fråga om

motsvarande mål som avser radioprogram och tekniska

upptagningar (yttrandefrihetsmål). Hänvisningen i 12 kap. 2 §

till 8 kap. tryckfrihetsförordningen skall därvid avse 6 kap.

denna grundlag.

De som utsetts till jurymän för tryckfrihetsmål skall också

vara jurymän i yttrandefrihetsmål. Lag (1998:1439).

10 kap. Om radioprogram och tekniska upptagningar från utlandet

m.m.

1 § Bestämmelserna i 1-9 och 11 kap. är tillämpliga också på

sådana tekniska upptagningar som har framställts utomlands och

som lämnas ut för spridning i Sverige. Vad som annars sägs om

den som har låtit framställa upptagningen skall därvid i

stället gälla den som här i landet lämnar ut den för spridning.

I fråga om rätten att meddela och anskaffa uppgifter och

underrättelser för offentliggörande och om rätten till

anonymitet gäller dock i tillämpliga delar vad som sägs i 13

kap. 6 § tryckfrihetsförordningen. Därvid skall

hänvisningen till 1 kap. 1 § tredje och fjärde styckena

tryckfrihetsförordningen avse 1 kap. 2 § denna grundlag,

hänvisningen till 3 kap. tryckfrihetsförordningen avse 2 kap.

denna grundlag,

hänvisningen till 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen avse 2

kap. 3 § denna grundlag och

hänvisningen till 7 kap. 3 § första stycket 2

tryckfrihetsförordningen avse 5 kap. 3 § första stycket 2 denna

grundlag. Lag (1998:1439).

2 § Det som enligt 1 § gäller i fråga om rätt att meddela och

anskaffa uppgifter och underrättelser och att vara anonym

gäller också radioprogram som sänds från sändare utanför

Sverige och tekniska upptagningar som inte lämnas ut för

spridning i Sverige, oavsett om upptagningen har framställts

här eller i utlandet. I lag får dock föreskrivas undantag från

rätten att meddela och anskaffa uppgifter i fråga om

radioprogram som sänds från öppna havet eller luftrummet

däröver. Lag (1998:1439).

11 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Vad som sägs i 14 kap. 1-3 §§ tryckfrihetsförordningen om

resning, högre rätts prövning av tryckfrihetsmål och skyndsam

behandling av sådana mål skall gälla också i fråga om

yttrandefrihetsmål.

I alla hänseenden som inte har reglerats särskilt i denna

grundlag eller i lag som har beslutats med stöd av den gäller

vad som är föreskrivet i lag eller annan författning.

Utlänningar är i fråga om yttrandefriheten enligt denna

grundlag likställda med svenska medborgare, om inte något annat

följer av lag.

Övergångsbestämmelser

1991:1469

1. Denna grundlag träder i kraft den 1 januari 1992.

2. De nya föreskrifterna skall inte tillämpas på radioprogram

som har sänts före ikraftträdandet.

3. I fråga om filmer och ljudupptagningar som har lämnats ut

för spridning före ikraftträdandet skall de nya föreskrifterna

tillämpas med följande undantag:

a) En film eller en ljudupptagning skall anses ha lämnats ut

för spridning den dag denna grundlag trätt i kraft.

b) Föreskrifterna i 2 kap., 3 kap. 13 § första-tredje styckena,

4 kap., 6 kap. 1-5 §§ och 10 kap. 1 § första stycket andra

meningen skall inte tillämpas.

c) Den som sprider en film är ansvarig för yttrandefrihetsbrott

i filmen, om spridningen skulle ha varit straffbar även enligt

äldre bestämmelser.

d) Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i en ljudupptagning ligger

på upphovsmannen och den som framträder i upptagningen, om de

är att anse som gärningsmän, samt på den som har låtit

framställa upptagningen och på den som sprider den, allt under

förutsättning att deras handlande skulle ha varit straffbart

även enligt äldre bestämmelser.

e) I stället för vad som föreskrivs i 8 kap. 2 § första stycket

gäller att skadestånd kan krävas ut av den som enligt c) och d)

bär det straffrättsliga ansvaret för innehållet i en film eller

en ljudupptagning.

f) De nya föreskrifterna gäller inte i fråga om spridning som

före ikraftträdandet har skett av filmer med skildringar av

sexuellt våld eller tvång eller närgångna eller utdragna

skildringar av grovt våld mot människor eller djur.

g) De nya föreskrifterna tillämpas inte vid prövning av talan

som har väckts före ikraftträdandet. Skulle en tillämpning av

de nya föreskrifterna ha lett till frihet från påföljd, får

någon sådan dock inte ådömas.

1994:1477

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Har beslut om

beslag meddelats före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

tillämpas för beslaget.

1998:1439

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

2. I fråga om tekniska upptagningar som inte omfattas av

tidigare lydelse och som har lämnats ut för spridning före

ikraftträdandet skall de nya föreskrifterna tillämpas med

följande undantag.

a) En teknisk upptagning skall anses ha lämnats ut för

spridning den dag denna grundlag trätt i kraft.

b) Föreskrifterna i 2 kap., 3 kap. 13 § första-tredje styckena,

4 kap., 6 kap. 1 och 2 §§ och 10 kap. 1 § första stycket andra

meningen skall inte tillämpas.

c) Den som sprider en teknisk upptagning är ansvarig för

yttrandefrihetsbrott i upptagningen, om gärningen skulle ha

varit straffbar även enligt äldre bestämmelser.

d) I stället för vad som föreskrivs i 8 kap. 2 § första stycket

gäller att skadestånd kan krävas ut av den som enligt c bär det

straffrättsliga ansvaret för innehållet i en teknisk

upptagning, om skadeståndsskyldighet förelegat enligt

bestämmelser i vanlig lag.

e) De nya föreskrifterna gäller inte i fråga om spridning som

före ikraftträdandet har skett av tekniska upptagningar med

bilder som innefattar skildringar av sexuellt våld eller tvång.

f) De nya föreskrifterna tillämpas inte vid prövning av talan

som har väckts före ikraftträdandet. Skulle en tillämpning av

de nya föreskrifterna ha lett till frihet från påföljd, får

någon sådan dock inte dömas ut.

3. De äldre föreskrifterna skall tillämpas på ljudupptagningar

som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet.

4. I mål som rör skildring av barn i pornografisk bild

tillämpas äldre föreskrifter, om talan väckts före

ikraftträdandet.

TRYCKFRIHHETSFÖRORDNINGEN KAPITEL 1-6

TRYCKFRIHHETSFÖRORDNINGEN KAPITEL 7-13

Information och lagar om Sveriges statsskick

Startsida

Startpage

 

Last updated at 2002.02.27