Ändring införd: t.o.m. SFS 2000:889
1 kap. Indelning, medlemskap
Indelning i kommuner och landsting m.m.
1 § Sverige är indelat i kommuner och landsting.
Dessa sköter på den kommunala självstyrelsens grund de
angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda
föreskrifter.
2 § Varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är
särskilt föreskrivet.
3 § Föreskrifter om indelningsändringar finns i lagen
(1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och
landsting.
Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller
krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos
kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under
krig eller krigsfara m.m. Lag (1997:550).
Medlemskap
4 § Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen,
äger fast egendom i kommunen eller är taxerad till
kommunalskatt där.
Medlem av ett landsting är den som är medlem av en kommun inom
landstinget.
2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter
Allmänna befogenheter
1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana
angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till
kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och
som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett
annat landsting eller någon annan.
2 § Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika,
om det inte finns sakliga skäl för något annat.
3 § Kommuner och landsting får inte fatta beslut med
tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om
det inte finns synnerliga skäl för det.
4 § Om kommunernas och landstingens befogenheter och
skyldigheter på vissa områden finns det särskilda föreskrifter.
5 § Om kommunernas och landstingens rätt att meddela
föreskrifter och att för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt
finns det föreskrifter i regeringsformen.
6 § Stockholms läns landsting får ha hand om sådana
angelägenheter inom en del av landstinget som kommunerna där
egentligen skall sköta, om det finns ett betydande behov av
samverkan och detta inte kan tillgodoses på något annat sätt.
Särskilt om näringsverksamhet m.m.
7 § Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den
drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla
allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i
kommunen eller landstinget.
8 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att
allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget.
Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får
lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.
Kommunalt partistöd
9 § Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat
stöd (partistöd) till de politiska partier som är
representerade i fullmäktige.
Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara
representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det
att representationen upphörde. Lag (1991:1774).
10 § Fullmäktige skall besluta om partistödets omfattning och
formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det
otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti.
Om det med stöd av 4 kap. 30 § har anställts en politisk
sekreterare för de förtroendevalda i ett parti, skall detta
beaktas när stödet bestäms. Lag (1995:297).
3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och
verksamhetsformer
Fullmäktige
1 § I varje kommun och i varje landsting finns det en
beslutande församling: kommunfullmäktige i kommunerna och
landstingsfullmäktige i landstingen.
Nämnder
2 § Kommunfullmäktige skall tillsätta en kommunstyrelse och
landstingsfullmäktige en landstingsstyrelse.
Närmare föreskrifter om styrelsen finns i 6 kap. 1-6 §§.
3 § Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen
behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter
enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt.
3 a § Kommuner och landsting får genom en gemensam nämnd
fullgöra uppgifter enligt 3 §.
En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt
särskilda författningar skall finnas en eller flera nämnder i
varje kommun eller landsting. Sådana uppgifter som kommun-
eller landstingsstyrelsen har enligt lagen (1994:1720) om
civilt försvar får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd.
En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande
kommunerna eller landstingen och ingår i denna kommuns eller
detta landstings organisation. Lag (1997:550).
3 b § Vad som gäller för en nämnd enligt denna lag skall, om
inget annat sägs, även gälla en gemensam nämnd. Lag (1997:550).
3 c § En gemensam nämnds behörighet och befogenhet skall
närmare preciseras i en överenskommelse mellan de berörda
kommunerna och landstingen. Lag (1997:550).
4 § Fullmäktige skall, om inte något annat är särskilt
föreskrivet, bestämma nämndernas verksamhetsområden och
inbördes förhållanden. Fullmäktige får därvid besluta
1. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter i
hela kommunen eller landstinget,
2. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter
för en del av kommunen eller landstinget,
3. att en nämnd skall ha hand om verksamheten vid en eller
flera anläggningar,
4. att en nämnd skall vara underställd en annan nämnd, och
5. att en nämnd skall vara gemensam med en annan kommun eller
ett annat landsting. Lag (1997:550).
5 § En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller
skyldigheter för kommunen eller landstinget i ärenden där
nämnden företräder kommunen eller landstinget som part.
En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning
föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv
bedriver.
6 § Om utskott, nämndberedningar, partssammansatta organ och
självförvaltningsorgan finns det särskilda föreskrifter i denna
lag. Lag (1994:690).
Fullmäktigeberedningar
7 § För beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av
ärenden som skall avgöras av fullmäktige får fullmäktige
inrätta fullmäktigeberedningar. En sådan beredning skall bestå
av en eller flera förtroendevalda.
Revisorer
8 § För granskning av den verksamhet som bedrivs inom en nämnds
verksamhetsområde och av en fullmäktigeberedning skall det
finnas revisorer.
Närmare föreskrifter om revisorer finns i 9 kap.
Fullmäktiges uppgifter
9 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet
eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget,
främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5. val av revisorer och revisorsersättare,
6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
7. årsredovisning och ansvarsfrihet, samt
8. folkomröstning i kommunen eller landstinget.
Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag
eller i andra författningar. Lag (1994:690).
10 § Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges
ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av
ärenden. Ärenden som anges i 9 § första stycket eller som
enligt lag eller annan författning skall avgöras av fullmäktige
får dock inte delegeras till nämnderna.
Föreskrifter om delegering av ärenden inom en nämnds
verksamhetsområde finns i 6 kap. 33-38 §§.
11 § Om rätt för kommuner och landsting att uppdra
beslutanderätten i vissa anställningsfrågor till en
sammanslutning av kommuner eller landsting finns det
föreskrifter i kommunala delegationslagen (1954:130).
12 § I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars
beviljas får fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomföra en
viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer eller andra
generella beslut om verksamheten som fullmäktige har
fastställt, om inte något annat följer av lag.
Nämndernas uppgifter
13 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i
frågor som de enligt lag eller annan författning skall handha.
Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat
till dem.
14 § Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för
att fullmäktiges beslut verkställs.
15 § Nämnderna skall redovisa till fullmäktige hur de har
fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem
med stöd av 10 § första stycket och 12 §.
Fullmäktige skall besluta om omfattningen av redovisningen och
formerna för den.
Kommunala företag
16 § Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige
lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars
handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett
aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell
förening, en stiftelse eller en enskild individ.
Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får
dock enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas endast om
det finns stöd för det i lag.
Om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa
kommunala företag finns bestämmelser i 1 kap. 9 §
sekretesslagen (1980:100). Lag (1994:691).
17 § Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 § lämnar
över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där
kommunen eller landstinget innehar samtliga aktier, skall
fullmäktige
1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,
2. utse samtliga styrelseledamöter,
3. se till att fullmäktige får yttra sig innan sådana beslut i
verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av
större vikt fattas.
Fullmäktige skall också utse minst en lekmannarevisor i
aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt
innehar samtliga aktier.
Vad som anges i första stycket gäller, när kommunen ensam eller
landstinget ensamt bildar en stiftelse för en kommunal
angelägenhet. Fullmäktige skall även utse minst en revisor i en
sådan stiftelse.
Till lekmannarevisor i aktiebolaget eller revisor i stiftelsen
skall fullmäktige utse någon av de revisorer eller
revisorsersättare som enligt 9 kap. 1 § valts för granskning av
styrelsen och övriga nämnders verksamhet. Lag (1999:621).
18 § Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till
ett bolag eller en förening där kommunen eller landstinget
bestämmer tillsammans med någon annan, skall fullmäktige se
till att den juridiska personen blir bunden av de villkor som
avses i 17 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till
andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i
övrigt.
Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med
någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.
I fråga om sådana juridiska personer som avses i första och
andra styckena och som inte omfattas av 1 kap. 9 §
sekretesslagen (1980:100), skall fullmäktige verka för att
allmänheten skall ha rätt att ta del av handlingar hos
företaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars
offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och
sekretesslagen. Lag (1993:1295).
19 § Innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av
en kommunal angelägenhet till någon annan än som avses i 17 §
skall fullmäktige se till att kommunen respektive landstinget
tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp
verksamheten. Lag (1994:690).
Kommunalförbund
20 § Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna
över vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund.
Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har
antagits av förbundsmedlemmarna eller vid den senare tidpunkt
som anges i förbundsordningen. Lag (1997:550).
21 § Om inget annat sägs eller följer av bestämmelserna om
kommuner och landsting i denna lag, gäller dessa i tillämpliga
delar även för kommunalförbund. Lag (1997:550).
22 § När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som
det finns bestämmelser om i en särskild författning, skall den
författningens bestämmelser om kommuner eller landsting gälla
för förbundet.
Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser
om kommunalförbund för ett visst ändamål, skall de gälla i
stället för bestämmelserna i denna lag. Lag (1997:550).
23 § I ett kommunalförbund skall det som beslutande församling
finnas förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion.
Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av
förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i
förbundsordningen.
Varje förbundsmedlem skall vara representerad i den beslutande
församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet
ersättare skall vara lika många som antalet ledamöter. Lag
(1997:550).
24 § Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en
kortare mandattid anges i förbundsordningen.
Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det då
val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, om inte annat
anges i förbundsordningen. Lag (1997:550).
25 § Den beslutande församlingen skall tillsätta en
förbundsstyrelse. Om ett förbund är organiserat med
förbundsdirektion, skall direktionen också vara
förbundsstyrelse.
Den beslutande församlingen skall tillsätta de organ som utöver
förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets
uppgifter. Lag (1997:550).
26 § En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett
kommunalförbund.
Uppsägningstiden skall vid utträde vara tre år, om inte kortare
tid anges i förbundsordningen. Lag (1997:550).
27 § För ett kommunalförbund skall det finnas en
förbundsordning med närmare bestämmelser om förbundet.
Förbundsordningen skall fastställas av förbundsmedlemmarnas
fullmäktige. Lag (1997:550).
28 § Förbundsordningen skall ange
1. kommunalförbundets namn och den ort där förbundet skall ha
sitt säte, förbundets medlemmar och ändamål,
2. förbundets organisation, organens befogenheter och inbördes
förhållanden samt om interimsorgan får inrättas och om
förbundsstyrelsen skall få vara ställföreträdare för
förbundsfullmäktige,
3. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande
församlingen och hur förbundsmedlemmarna skall vara
representerade samt mandattiden i de fall som anges i 24 §,
4. antalet revisorer och revisorsersättare och deras mandattid,
5. i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt och
vilken av förbundsmedlemmarna som skall utse revisorer och
revisorsersättare,
6. om en förbundsmedlem skall ha rätt att väcka ärenden i den
beslutande församlingen,
7. om det för beslut skall krävas kvalificerad majoritet i den
beslutande församlingen och för vilka ärenden detta skall
gälla,
8. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är
ledamot i den beslutande församlingen skall ha sådan
yttranderätt som anges i 5 kap. 21 §,
9. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är
ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan
nämnd skall ha sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 23 §,
10. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden
skall anslås,
11. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och
skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan
medlemmarna,
12. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets
ekonomi och verksamhet,
13. föreskrifter om förbundets budgetprocess,
14. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,
15. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets
likvidation och upplösning samt grunderna för skifte av
förbundets behållna tillgångar när förbundet upplöses,
16. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess
medlemmar, samt
17. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till
ledamöterna och ersättarna i den beslutande församlingen samt i
fråga om förbund med förbundsdirektion till revisorerna och
revisorsersättarna. Lag (1997:550).
Kommunala arkiv
29 § Föreskrifter om kommunala arkiv finns i arkivlagen
(1990:782). Lag (1997:550).
Information och lagar om Sveriges statsskick
