Ändring införd: t.o.m. SFS 2000:889
4 kap. De förtroendevalda
Definition
1 § Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och
ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar
samt revisorer och revisorsersättare.
Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den
beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd,
de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer och
revisorsersättare i ett kommunalförbund. Lag (1997:550).
Rösträtt
2 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i
kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast
på valdagen fyller 18 år och
1. är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska
unionens medlemsstater (unionsmedborgare),
2. är medborgare i Island eller Norge, eller
3. för det fall de är andra utlänningar, har varit folkbokförda
i Sverige tre år i följd före valdagen. Lag (1997:166).
3 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i
landstingsfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av
ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom
landstinget.
4 § Frågor om rösträtt enligt 2 och 3 §§ avgörs på grundval av
en röstlängd som upprättas före valet.
Valbarhet
5 § Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som
har rösträtt enligt 2 och 3 §§. Vid valen av ledamöter och
ersättare i nämnderna samt valen av revisorer och
revisorsersättare är, oberoende av vad som framgår av
röstlängden, den valbar som vid tidpunkten för sådant val
uppfyller de villkor som uppställs i 2 och 3 §§. Lag
(2000:111).
6 § Den som är anställd hos en kommun eller ett landsting för
att ha den ledande ställningen bland personalen är inte valbar.
Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds
verksamhetsområde får inte väljas till ledamot eller ersättare
i nämnden.
Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget
är inte valbar som revisor eller revisorsersättare för
granskning av verksamhet som omfattas av
redovisningsskyldigheten. Detsamma gäller make, sambo,
föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående till den
redovisningsskyldige. Lag (1999:621).
Uppdragets upphörande
7 § Om valet till fullmäktige har upphävts och omval har ägt
rum eller om rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och
mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör
uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige
två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har
avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall
fullmäktige förrätta nytt val av förtroendevalda för återstoden
av mandattiden.
8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också
uppdraget genast.
9 § Fullmäktige skall befria en förtroendevald från uppdraget
när den förtroendevalde önskar avgå, om det inte finns
särskilda skäl mot det.
10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald
som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet, eller
2. genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett
brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller
däröver.
10 a § Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga
förtroendevalda i en nämnd
1. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är
densamma som i fullmäktige, eller
2. vid förändringar i nämndorganisationen.
Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter
och ersättare har förrättats eller när en ny nämndorganisation
träder i kraft. Lag (1994:690).
Ledighet från anställning
11 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina
anställningar som behövs för uppdragen.
Ekonomiska förmåner
12 § Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för den
arbetsinkomst samt de pensions- och semesterförmåner som de
förlorar, när de fullgör sina uppdrag.
Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på
heltid eller en betydande del av heltid.
13 § Fullmäktige skall besluta enligt vilka grunder ersättning
enligt 12 § skall betalas.
14 § Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig
omfattning skall få
1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som
föranleds av uppdraget,
2. arvode för det arbete som är förenat med uppdraget,
3. pension, samt
4. andra ekonomiska förmåner.
15 § Om fullmäktige beslutar att arvode skall betalas, skall
arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.
Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på
heltid eller en betydande del av heltid.
15 a § Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till
ersättning av den kommun eller det landsting som har valt dem.
Lag (1997:550).
De förtroendevaldas initiativrätt
16 § Ledamöterna i fullmäktige får väcka motioner.
Att de också får ställa interpellationer och frågor framgår av
5 kap. 49-56 §§.
17 § Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.
Revisorerna får väcka ärenden i en nämnd om ärendet rör
granskningen av verksamheten i nämnden. När revisorsersättarna
tjänstgör har de samma rätt att väcka ärenden som revisorerna.
Lag (1999:621).
17 a § Revisorerna får väcka ärenden i en fullmäktigeberedning
om ärendet rör granskningen av verksamheten i
fullmäktigeberedningen. När revisorsersättarna tjänstgör har de
samma rätt att väcka ärenden som revisorerna. Lag (1999:621).
18 § När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som
ledamöterna.
Närmare föreskrifter om ersättarnas tjänstgöring i fullmäktige
och i nämnderna finns i 5 kap. 12-17 §§ och i 6 kap. 10 och
11 §§.
Omröstning och beslut
19 § Varje ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har en röst.
20 § En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att
avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut.
Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs
för att ärendet skall kunna avgöras.
21 § En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett
ärende skall delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser
myndighetsutövning mot någon enskild.
Ingen är dock skyldig att rösta för fler än ett förslag.
Reservation
22 § En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett
ärende får reservera sig mot beslutet.
Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas.
Närvarorätt
23 § Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är
ledamot eller ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid
nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i
besluten.
Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde skall ha
rätt att få sin mening antecknad i protokollet.
Särskilt om kommunalförbund
23 a § En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i ett
kommunalförbunds beslutande församling välja endast den som är
ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige.
Ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds förbundsstyrelse
och andra nämnder samt revisorer och revisorsersättare i ett
kommunalförbund väljs bland dem som har rösträtt vid val till
någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Lag (1997:550).
Borgarråd i Stockholms kommun
24 § Stockholms kommun får ha borgarråd.
Borgarråd väljs av fullmäktige vid första sammanträdet efter
det att val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Val får
också ske när uppdrag som borgarråd har upphört under
mandatperioden.
Borgarråden väljs för fyra år. I fall som avses i andra stycket
andra meningen avser valet resterande del av mandatperioden.
Om det begärs, skall varje borgarråd väljas särskilt. Lag
(1994:998).
25 § Vad som i 7 § sägs om hur omval eller förnyad
sammanräkning som innebär ändrad mandatfördelning mellan
partierna i fullmäktige inverkar på uppdragen för
förtroendevalda gäller också borgarrådens uppdrag.
26 § I fråga om valbarhet till borgarråd och uppdragets
upphörande skall 5 och 8-10 a §§ tillämpas. Därvid skall vad
som sägs i 10 a § om samtliga förtroendevalda i en nämnd gälla
samtliga borgarråd. Lag (1994:690).
27 § Fullmäktige får besluta att borgarråden i sina uppdrag
skall få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne-
och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos
kommunen. Lag (1994:690).
28 § Borgarråden skall närvara vid fullmäktiges sammanträden.
De får delta i överläggningarna och framställa förslag men inte
delta i besluten. Lag (1994:690).
29 § Fullmäktige får meddela närmare föreskrifter om
borgarråden. Lag (1994:690).
Politiska sekreterare
30 § Kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare
att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet. Lag
(1994:690).
31 § Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än
till utgången av det år då val av fullmäktige förrättas nästa
gång i hela landet.
Lagen (1982:80) om anställningsskydd skall inte tillämpas för
dem. Lag (1994:690).
32 § En politisk sekreterare har rätt till den ledighet från
sin anställning som behövs för tjänstgöringen. Lag (1994:690).
5 kap. Fullmäktige
Antalet ledamöter och ersättare
1 § Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige
skall ha.
Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst
31 i kommuner med 12 000 röstberättigade invånare eller
därunder och i landsting med 140 000 röstberättigade invånare
eller därunder,
41 i kommuner med över 12 000 till och med 24 000
röstberättigade invånare,
51 i kommuner med över 24 000 till och med 36 000
röstberättigade invånare och i landsting med över 140 000 till
och med 200 000 röstberättigade invånare,
61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade invånare, och
71 i landsting med över 200 000 röstberättigade invånare.
I Stockholms kommun och i landsting med över 300 000
röstberättigade invånare skall dock antalet ledamöter bestämmas
till minst 101.
2 § Vid tillämpningen av 1 § skall den som har tagits upp i
röstlängd vid det senaste ordinarie valet till fullmäktige
anses som röstberättigad. Lag (1997:166).
3 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i fullmäktige
skall ändras, skall beslutet tillämpas först när val av
fullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.
Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
4 § För ledamöterna i fullmäktige skall det finnas ersättare.
I en kommun bestämmer kommunfullmäktige det antal ersättare som
skall ligga till grund för tillämpningen av bestämmelserna i 18
kap. 55 § vallagen (1997:157). Antalet skall utgöra en viss
andel, dock högst hälften av det antal platser som varje parti
får i kommunen. Beslutet skall fattas före den 1 april valåret.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om kommunfullmäktiges
beslut.
Föreskrifter om att utse ersättare i fullmäktige finns i
vallagen. Lag (1997:166).
Mandattider
5 § Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige skall väljas för
fyra år räknat från och med den 1 november valåret.
Om valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 19 kap. 21
§ vallagen (1997:157), skall dock mandattiden förlängas till
dess omvalet har avslutats.
I Stockholms kommun räknas mandattiden från och med den 15
oktober valåret. Lag (1997:166).
Ordförande och vice ordförande
6 § Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och
en eller flera vice ordförande.
Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.
Tidpunkt för sammanträdena
7 § Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall
hållas.
Sammanträde skall hållas också om styrelsen eller minst en
tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller om
ordföranden anser att det behövs.
Hur sammanträdena kungörs
8 § Ordföranden utfärdar en kungörelse om varje sammanträde med
fullmäktige.
Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för
sammanträdet och om de ärenden som skall behandlas.
9 § Kungörelsen skall anslås på kommunens eller landstingets
anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.
Kungörelsen skall inom samma tid på ett lämpligt sätt också
lämnas till varje ledamot och ersättare. Lag (1994:690).
10 § Uppgift om tid och plats för ett sammanträde skall minst
en vecka före sammanträdesdagen införas i den eller de
ortstidningar som fullmäktige beslutar.
Om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär att
uppgiften skall införas i en viss ortstidning, skall uppgiften
införas i den tidningen.
11 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner
kungöras på det sätt som föreskrivs i 8-10 §§, skall
kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen
närmast före sammanträdesdagen.
Dessutom skall kungörelsen på ett lämpligt sätt lämnas till
varje ledamot och ersättare så, att den kan antas nå dem inom
samma tid. Lag (1994:690).
Ersättarnas tjänstgöring
12 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett
sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en
ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.
13 § Ersättarna skall tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda
ordningen.
En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid
företräde oberoende av turordningen.
En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett
ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.
14 § En ledamot som inställer sig under ett pågående
sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att
tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens
ställe.
15 § En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett
sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter
under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.
16 § I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets som
ledamoten företräde till tjänstgöring.
Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är
förhindrade att inställa sig eller att vidare delta i ett
sammanträde, skall i ledamotens ställe den ersättare inträda
som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för
den ledamot som har fått den första platsen för partiet i
valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, skall
den ersättare inträda som står i tur att tjänstgöra för den
ledamot som har fått den andra platsen för partiet i valkretsen
och så vidare efter samma grund.
Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att
inställa sig eller att vidare delta i ett sammanträde, skall
den ersättare inträda som har utsetts för partiet i någon annan
valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den
ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där partiets
röstetal är högst. Lag (1997:166).
17 § Fullmäktige skall meddela ytterligare föreskrifter om
ersättarnas tjänstgöring.
Beslutförhet
18 § Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än
hälften av ledamöterna är närvarande.
Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor
får besvaras även om färre ledamöter är närvarande.
19 § Om en ledamot enligt 20 eller 20 a § är jävig i ett
ärende, får fullmäktige handlägga ärendet, även om antalet
deltagande på grund av jävet inte uppgår till det antal som
föreskrivs i 18 §. Lag (1999:621).
Jäv
20 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende
som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo,
föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående.
Föreskrifter om jäv i samband med revision finns i 9 kap. 4 §.
Föreskrifterna i 6 kap. 24 § andra-fjärde styckena om verkan av
jäv skall tillämpas också på fullmäktige. Därvid skall vad som
sägs om nämnd i stället gälla fullmäktige. Lag (1994:690).
20 a § Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller
landstinget får inte delta i
1. val av revisor eller revisorsersättare för granskning av
verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, eller
2. handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten.
Detsamma gäller också make, sambo, föräldrar, barn eller syskon
eller annan närstående till den redovisningsskyldige. Lag
(1999:621).
20 b § Trots 20 a § får enskilda förtroendevalda mot vilka
anmärkning kan riktas enligt 9 kap. 17 § andra stycket delta i
fullmäktiges överläggningar, när revisionsberättelsen över den
verksamhet som de har ansvaret för behandlas.
Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd får också delta i
fullmäktiges överläggning när verksamhet inom den egna nämnden
behandlas.
Vad som nu har sagts gäller även om de förtroendevalda inte är
ledamöter i fullmäktige. Lag (1999:621).
Rätt och skyldighet för utomstående att medverka
21 § Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter
skall ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten.
22 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna
samt de anställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att
lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om
fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot
det på grund av sekretess enligt lag.
Fullmäktige i en kommun eller ett landsting som bildat en
gemensam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden.
Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i
de samverkande kommunerna och landstingen är skyldiga att lämna
upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns
något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag. Lag
(1997:550).
Ärenden i fullmäktige
23 § Ärenden i fullmäktige får väckas av
1. en nämnd,
2. en ledamot genom motion,
3. revisorerna eller revisorsersättarna när de tjänstgör, om
ärendet gäller förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,
4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det,
eller
5. styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och
18 §§, om fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.
Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i
fullmäktige också väckas av minst fem procent av de
röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt
lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar. Initiativet
skall vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla
initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar,
namnförtydliganden och uppgift om deras adresser. Lag
(1999:621).
24 § Fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd eller en
nämnd som är underställd en annan nämnd inte får väcka ärenden
i fullmäktige.
25 § Fullmäktige skall besluta i ärenden som har väckts enligt
23 §.
Prövning av frågan om ansvarsfrihet
25 a § Fullmäktige skall vid ett sammanträde före utgången av
juni månad året efter det år som revisionen avser besluta om
ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras.
Fråga om ansvarsfrihet för en gemensam nämnd skall prövas av
fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller
landstingen. Lag (1999:621).
25 b § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige besluta att
skadeståndstalan skall väckas.
Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från
det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är
rätten till sådan talan förlorad. Lag (1999:621).
Hur ärendena bereds
26 § Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, skall det ha
beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet
berör eller av en fullmäktigeberedning.
27 § Om ett ärende har beretts bara av en fullmäktigeberedning,
skall en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges
tillfälle att yttra sig.
28 § Styrelsen skall alltid ges tillfälle att yttra sig i ett
ärende som har beretts av en annan nämnd eller av en
fullmäktigeberedning.
Styrelsen skall lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om
inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort
det.
29 § Fullmäktige får förrätta val utan föregående beredning.
Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som
förtroendevald behöver inte heller beredas.
30 § De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet
får nyvalda fullmäktige besluta om att ändra mandattiden för en
nämnd eller att ändra antalet ledamöter eller ersättare i en
nämnd utan föregående beredning.
31 § Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan
föregående beredning. Fullmäktige skall dock inhämta
förklaringar över de anmärkningar som har framställts i
revisionsberättelsen.
Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige
också utan ytterligare beredning besluta att den
förtroendevaldes uppdrag skall återkallas enligt 4 kap. 10 §.
Lag (1999:621).
32 § Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte
har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om
beslutet.
33 § En motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut
inom ett år från det att motionen väcktes.
Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta
och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till
fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva
motionen från vidare handläggning.
34 § Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen
av ett ärende som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas
synpunkter från medlemmar i kommunen eller landstinget.
Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller
något liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller
liknande förfarande får valnämnden i kommunen anlitas, om
nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det.
Skall synpunkter inhämtas genom en omröstning får fullmäktige
besluta att det, med tillämpning av 7 kap. vallagen (1997:157),
skall framställas röstlängd och röstkort för omröstningen.
Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i
lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar.
Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller anlita
valnämnden i kommun som är förbundsmedlem. Lag (1997:826).
35 § Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som
föranleds av att ett landsting anlitar valnämnden.
Bordläggning
36 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en
tredjedel av de närvarande ledamöterna.
För bordläggning i fråga om val eller tidigare bordlagt ärende
krävs dock enkel majoritet.
37 § Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa
sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.
Offentlighet och ordning vid sammanträdena
38 § Fullmäktiges sammanträden är offentliga.
Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst
ärende skall hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara
vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör.
39 § Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar
för ordningen vid sammanträdena.
Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte
efter tillsägelse rättar sig.
Hur ärendena avgörs
40 § Ordföranden skall se till att bara sådana ärenden avgörs
som har kungjorts enligt föreskrifterna i 8-11 §§.
Ett brådskande ärende får dock avgöras utan hinder av nämnda
föreskrifter, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.
Att brådskande ärenden i vissa fall får avgöras utan beredning
framgår av 32 §.
41 § När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden fram
förslag till beslut.
Förslagen skall utformas så, att de kan besvaras med ja eller
nej.
Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har
beslutats och befäster beslutet med klubbslag, om inte
omröstning begärs.
42 § Om omröstning begärs, skall den ske öppet utom i ärenden
som avser val eller anställning av personal.
43 § Om inte något annat är föreskrivet, bestäms utgången genom
enkel majoritet.
44 § Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas
beslutet dock genom lottning.
45 § Ordföranden skall vägra att lägga fram ett förslag till
beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt
ärende väcks.
Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut,
om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut
som strider mot lag eller annan författning. Fullmäktige får
dock besluta att förslaget ändå skall läggas fram.
Proportionella val
46 § Under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339)
om proportionellt valsätt skall följande val vara
proportionella:
1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
2. val av revisorer och revisorsersättare som avses i 9 kap. 1
och 2 §§,
3. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för aktiebolag,
ekonomiska föreningar eller stiftelser eller revisorer och
revisorssuppleanter som skall granska en sådan styrelses
förvaltning och
4. val av ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen
samt revisorer och revisorsersättare i kommunalförbund.
Om inte något annat följer av förbundsordningen, skall det som
sägs i första stycket tillämpas, när den beslutande
församlingen i ett kommunalförbund väljer ledamöter och
ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder, de beslutande
organens beredningar samt revisorer och revisorsersättare. Lag
(1997:550).
47 § har upphävts genom lag (1992:355).
48 § Om fullmäktiges val av ledamöter och ersättare i vissa
statliga styrelser och andra organ finns det särskilda
föreskrifter.
Interpellationer och frågor
49 § Interpellationer skall avse ämnen som hör till
fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings
handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör
myndighetsutövning mot någon enskild.
50 § Interpellationerna skall ha ett bestämt innehåll och vara
försedda med motivering. De bör ställas endast i angelägenheter
av större intresse för kommunen eller landstinget.
51 § Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en
interpellation får ställas.
52 § Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas
till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt
till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer.
Om borgarråd finns i Stockholms kommun, får fullmäktige besluta
att interpellationer får ställas bara till borgarråden eller
vissa av dem.
Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller landsting som bildat
en gemensam nämnd får ställa interpellationer om nämndens
handläggning. Interpellationer skall riktas till nämndens
ordförande. Lag (1997:550).
53 § Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får
överlåta besvarandet av en interpellation till en av
fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för ett sådant företag
som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ eller till ordföranden i
styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen
eller landstinget är medlem i. Lag (1997:550).
54 § För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa
frågor.
Vad som sägs i 49 och 51-53 §§ skall då tillämpas.
55 § En fråga skall ha ett bestämt innehåll.
Den får vara försedd med en kort inledande förklaring.
56 § När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och
den som svarar delta i överläggningen.
Protokollet
57 § Vid sammanträdena skall protokoll föras på ordförandens
ansvar.
58 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare
som har tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har
handlagt.
59 § Protokollet skall för varje ärende redovisa
1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte
tagits tillbaka,
2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till
beslut,
3. genomförda omröstningar och hur de har utfallit,
4. vilka beslut som har fattats,
5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har
röstat vid öppna omröstningar, samt
6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.
60 § I protokollet skall anges vilka interpellationer och
frågor som har ställts och vilka interpellationer och frågor
som har besvarats.
61 § Ett protokoll skall justeras senast fjorton dagar efter
sammanträdet på det sätt som fullmäktige har bestämt.
62 § Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats
skall justeringen tillkännages på anslagstavlan. Av
tillkännagivandet skall framgå var protokollet finns
tillgängligt samt vilken dag det har anslagits.
Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före
utgången av den tid som gäller för överklagande enligt 10 kap.
6 § första stycket.
Bevis om anslagsdagen skall tecknas på protokollet eller
utfärdas särskilt.
I landstingen skall tillkännagivandet även införas i de
tidningar som avses i 10 §.
Arbetsordningen
63 § Fullmäktige skall i en arbetsordning meddela de
ytterligare föreskrifter som behövs för fullmäktiges
sammanträden och handläggningen av ärendena.
64 § Arbetsordningen skall alltid innehålla föreskrifter om
1. antalet ledamöter i fullmäktige,
2. när sammanträden skall hållas,
3. anmälan av hinder att delta i sammanträden,
4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,
5. vem som skall föra ordet, tills ordförande utsetts,
6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar,
7. förfarandet vid omröstningar,
8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,
samt
9. formerna för justeringen av protokollen.
Information och lagar om Sveriges statsskick
